Sjukskötare – Hälsofrämjande arbete

Kvantitativ metod, epidemiologi och statistik 3sp
Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
redogöra för begrepp relevanta för kvantitativa metoder och grundläggande statistiska begrepp
tillgodogöra sig och kritiskt granska kvantitativa forskningsresultat inkl. beakta forskningsetiska riktlinjer i samband med kvantitativ forskningsdesign
utföra statistiska beräkningar genom att tillämpa programvara för bearbetning av statistiska datamaterial samt tolka och kritiskt granska resultat
visa insikter i forskningsområden och teori väsentliga för omvårdnad med fokus på hälsofrämjande arbete

Innehåll:
Kvantitativ metod, epidemiologi och statistik. Grundläggande epidemiologiska begrepp samt kvantitativ studiedesign och metod. Forskningsetiska frågeställningar i samband med kvantitativ forskning. Kritisk granskning av kvantitativa studier. Deskriptiv och analytisk statistik inklusive övningar i statistikprogrammet Jamovi.

Hälsofrämjande, folkhälsoarbete och pedagogik 7sp
Personcentrering
motivera vikten av att patienter och närstående bemöts utifrån deras specifika behov oberoende av ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och/eller funktionshinder/missbruk i relation till hälsofrämjande arbete
motivera vikten av tillvaratagande av patientens och närståendes resurser liksom patientens upplevelser och erfarenhetsbaserade kunskap i syfte att främja delaktigheten i det hälsofrämjande arbetet

Etik och professionalitet i vården
analysera vårdetiska dilemman, i sambandet mellan personens frihet att välja och ansvar för den egna hälsan och personalens förhållningssätt till känslan av stress över situationen
reflektera över betydelsen av sjukskötarens kommunikations- och empatiska förmåga, ansvar och självreflektion i det hälsofrämjande arbetet med patienter och närstående

Ledarskap och företagande
reflektera över sjukskötarens ansvar, möjligheter och utmaningar att leda ett hälsofrämjande och socioekonomisk hållbart arbete

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
identifiera folkhälsoproblemen i samhället genom att dra nytta av hälsostatistik och utifrån det förklara faktorer som förebygger ohälsa hos befolkningen

Handledning och undervisning
åskådliggöra hur motivation, personlig reflektion och målsättning påverkar förutsättningarna för lärandet och redogör för metoder att utforska och förstärka den inre motivationen till förändring
tillämpa metodiken vid motiverande samtal för att optimera kommunikationen i patientundervisningssituationer och att motivera och stödja hälsofrämjande förändringar.
redogöra för och reflektera över olika metoder för handledning och undervisning för att möta personens (patienter/närstående/studerande/medarbetare) behov

Klinisk vård
redogöra för patofysiologi, symtom och tecken, diagnostik, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid missbruk, samt förklara inverkan på en persons och dess närståendes välmående
redogöra för de vanligast förekommande fysiologiska, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsvariationerna (ADHD, autism, Aspergers syndrom, Downs syndrom) och omvårdnadens betydelse för funktionsrätten

Främjande av hälsa och funktionsförmåga
redogöra för folkhälsoarbete utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv
förklara grundläggande begrepp och definitioner i folkhälsoarbete
relatera omvårdnadsteorier till hälsofrämjande arbete
se samband mellan samhälleliga beslut, strukturer och främjandet av hälsa och reflektera över hälsofrämjande insatser på individ, grupp och samhällsnivå
identifiera hälsoskillnader och ojämlik hälsa mellan olika befolkningsgrupper samt förklara vikten av minskade hälsoskillnader i samhället i relation till intersektionella aspekter (ålder, genus, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och funktionshinder)
identifiera och reflektera över preventivt arbete på olika stadier (primär, sekundär, tertiär prevention)
identifiera och relatera vikten av hälsoresurser i hälsofrämjande arbete och att identifiera och förebygga riskfaktorer
förklara centrala begrepp inom välfärdsteknologi med utgångspunkt i människans behov samt känna till och tillämpa olika e-teknologi inom det hälsofrämjande arbetet

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
förstå vikten av interprofessionell samverkan för patientens möjligheter att uppnå förbättrad hälsa samt vara insatt i aktuella social- och hälsovårdstjänster och tjänster inom tredje sektorn, för att främja hälsa

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovården
ha insikter i lagstiftning och relatera till styrdokument med relevans för primärvård och folkhälsoarbete på lokal och internationell nivå
inventera hur informations- och kommunikationsteknik kan användas för att underlätta och utveckla arbetet inom vård och omsorg för att främja hälsa utifrån människans behov och livssituation

Innehåll:
Hälsofrämjande folkhälsoarbete och pedagogik. Folkhälsovetenskap som begrepp, hälsofrämjande arbete och förebyggande åtgärder för befolkningen i lokalsamhället utifrån ett evidensbaserat fokus. Handledning och undervisning i hälsofrämjande arbete. Hälsopedagogik. Pedagogiska teorier om lärande och strategier för information och undervisning. Stages of changes-modellen och motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) liksom träning i grundläggande kommunikationsfärdigheter. Kost, motion, sömn, utmattning och stresshantering. ANDTS. Lagar och styrdokument.

Projektarbete 2,5sp
Främjande av hälsa och funktionsförmåga

planera, genomföra och utvärdera ett evidensbaserat hälsofrämjande projekt på individ-/, grupp-/ och samhällsnivå

Innehåll:
Projektarbete. Studerande ska inom ramen för projektarbete i samarbete med andra planera, genomföra och evaluera hälsofrämjande projekt. .

Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa 1,5sp
Klinisk vård
redogöra för reproduktionsorganens anatomi, fysiologi och endokrinologi såsom, menstruationscykeln, klimakteriet och övriga hormonella förändringar genom livet hos de olika könen
redogöra för en normal graviditet, förlossning, efter förlossningen och vad som kan stödja amning
redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention (inkl screeningmetoder) och rehabilitering vid olika gynekologiska symtom och sjukdomar hos de olika könen

Innehåll:
Mödrahälsovård (gynekologi, obstetrik, barn, familjefokuserad omvårdnad). Reproduktionsorganens anatomi och fysiologi. Vanliga symtom och sjukdomstillstånd relaterat till reproduktiv hälsa.

Barnhälsovård 2sp
Personcentrering
redogöra för begreppen familjefokuserad/-centrerad omvårdnad liksom barnets rättigheter som patient, samt vårdnadshavares och vårdares rättigheter och skyldigheter i förhållande till vård av barn

Etik och professionalitet i vården
kunna analysera vårdetiska dilemman i samband med vård av barn och i samband med våld i familjen

Klinisk vård
redogöra för barns och ungdomars normala utveckling samt psykologiska reaktioner vid sjukdom och/eller sjukhusvistelse
redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid vanliga symtom och sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar
förklara familjevåldets påverkan på barns och ungdomars hälsa
redogöra för de fysiologiska funktionshindren cerebral pares och ryggmärgsbråck samt omvårdnadens betydelse för de specifika behoven

Innehåll:
Barnhälsovård. Allmän pediatrisk omvårdnad. Hälsa och sjukdom hos barn – specifik omvårdnad vid vanliga symtom och sjukdomstillstånd inom pediatrisk vård. Barn och ungdomars fysiska och psykosociala utveckling samt främjande av barns och ungdomars hälsa. Familjens betydelse för hälsa och utveckling. Våld. Funktionshinder. Hjärt-lungräddning (HLR) på barn.

Grunderna i vaccinationskunskap 2 sp
Klinisk vård
uppvisa kunskap i förebyggande av smittsamma vaccinerbara sjukdomar, samhällseffekterna av vaccinering och det nationella vaccinationsprogrammet
redogöra för betydelsen av vaccinatörens egenskaper och kunskap i att administrera vaccin och förutse eventuella biverkningar

Innehåll:
Grunderna i vaccinationskunskap.

–

Obligatorisk närvaro under seminarier, grupparbeten och presentationer. Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

VG, G (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Aktivt deltagande vid uppföljningar i grupp, seminarier, praktiska övningar, studiebesök och projektarbete. Individuell – och gruppexamination liksom individuella och gruppvisa inlämningsuppgifter.

Kurslitteratur och kursmaterial
Allgulander, C. (2019). Klinisk psykiatri. Studentlitteratur. Kapitel: Substanssyndrom och spelsyndrom.

Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2020). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror (2. uppl.). Studentlitteratur.

Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B­‐I. (red.). (2023). Att möta familjer inom vård och omsorg (3. uppl.). Studentlitteratur.

Borgfeldt, C., Åberg A., Anderberg, E. & Andersson U-B. (2019). Obstetrik och gynekologi (5. uppl.). Studentlitteratur.

Hallström, I. & Lindberg, T. (red.). (2023). Pediatrisk omvårdnad (3. uppl.). Liber.

Hanseus, K., Jägervall, M. & Norman, M. (2020). Barnmedicin (5. uppl.). Studentlitteratur.

Henriksson, O. & Rasmusson, M. (2018). Fysiologi: med relevant anatomi. (4. uppl.). Studentlitteratur. Kapitel: Fortplantningen.

Holm Ivarsson, B. (2016). MI, motiverande samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården (3. uppl.). Gothia förlag.

Högskolan på Åland. (2023).Hälsa och livsvillkor bland äldre män och kvinnor på Åland 2022 (HÄMKÅ22) Del 1. Socioekonomiska variabler och hälsa i allmänhet – med inriktning på fysisk hälsa, aktivitet och sjukdomar samt användning av vård, tjänster och välfärdsteknologi. Högskolan på Ålands publikationsserie nr 2023:1. https://drive.google.com/file/d/1ZVs9NMz2I08D7_iz_CPznJg3Z57ihTy4/view

Klang Söderkvist, B. & Kneck, Å. (red.). (2018). Patientundervisning. Studentlitteratur.

Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin, C. (2016). Barnhälsovård: att främja barns hälsa (6. uppl.). Liber.

Pipping, L. (2017) Kärlek och stålull : om att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. Gothia fortbildning.

Sandberg, H.( 2014). Sjuksköterskans samtal. Professionalitet och medmänsklighet. Studentlitteratur.

Scriven, A. (2013). Ewles & Simnett Hälsoarbete (3. uppl.). Studentlitteratur. Kapitel: Att arbete med lokala folkhälsoprojekt.

Svensk sjuksköterskeförening (2015). Jämlik vård och hälsa. Hämtat 09.05.2023.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623147d/1584003989617/j%C3%A4mlik%20v%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa.pdf

Ålands landskapsregering (2019). Åland. Folkhälsorapport. Hämtad 09.05.2023
https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/folkhalsorapport_2019_270819.pdf

Lagsamling

Artikelsamling- engelsk

Referenslitteratur

Björngren Cuadra, K. (2010). Omvårdnad i mångkulturella rum. Studentlitteratur.

Bramhagen, A-C. & Carlsson, A. (red.). (2013). Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Studentlitteratur.

Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Faktabok. (3. uppl.). Liber.

Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. (3. uppl.). Studentlitteratur.

Henricson, M. (red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl.). Studentlitteratur.

Gard, G. & Melander Wikman, A. ( red.). ( 2012). E-hälsa – innovationer, metoder, interventioner och perspektiv. Studentlitteratur.

Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: samtal om levnadsvanor i vården (1. utg.). Natur & kultur.

Hälsobyn. https://www.terveyskyla.fi/sv

Johansson,B. & Källström, Å. (2019). Barn och ungas utsatthet. Studentlitteratur.

Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning. från tanke till ord och handling. Studentlitteratur.

Larsson C., Murdaugh L. C., Parsons, A. M. & Pender, J. N. (2021). Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Studentlitteratur.

Miller, W. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal. Att hjälpa människor till förändring (3. utg.). Natur och kultur.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2021). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv (4. uppl.). Liber.

Orth-Gomér, K. & Perski, A. ( 2008). Preventiv medicin. Teori och praktik (2.uppl.). Studentlitteratur. Kapitel: Att påverka individer- om förnuft, känsla och motivation i människors val av livsstil; Lokala interventionsstrategier: hur påverkar man hela samhället; Att stärka det sociala stödet

Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. ( 2017). Grundläggande folkhälsovetenskap (4. uppl.). Liber

Rindstedt, C. (2013). Barn möter vården.(1.uppl.). Studentlitteratur.

Social- ­och hälsovårdsministeriet (2021). En barndom utan våld: åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn 2020­‐2025. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-8467-7

Svanström, L. (2012). En introduktion till folkhälsovetenskap (2. uppl). Studentlitteratur.

Svensk sjuksköterskeförening m.fl (2021). Alkohol och coronapandemin: om människor, samhälle och politik.En översikt av internationella och svensk forskning. Hämtad 11.05.2021.
https://www.swenurse.se/download/18.5c16b8c41768432450393f54/1611586541024/Alkohol%20och%20coronapandemin%20alkoholen%20och%20samhallet%202021.pdf

Tveiten, S. (2018). Hälsopedagogik. Studentlitteratur.

Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). (2022). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Hälsa; Dygd och etik; Ansvar och makt

Ålands Landskapsregering (2019). Äldres psykiska ohälsa. Projektrapport. Hämtad 11.05.2021. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/aldres_psykiska_ohalsa_-_projektrapport_2019.pdf

Godkänt vitsord i samtliga kurser i termin 1-4.

Kursvitsord noteras i studiekort. U, G, VG.

Föreläsningar. Arbete enskilt och i grupp. Praktiska övningar. Seminarier. Presentationer. Projektarbete. Litteraturstudier. Studiebesök. Webbutbildning. Grunderna i vaccinationskunskap genomförs som distanskurs.