Sjukskötare – Evidensbaserat arbete, kvalitet och säkerhet

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:

Personcentrering samt Etik och professionalitet i vården
– föra dialog (= analyser) i förhållande till teman som hållbar utveckling, respekt för individen, mångfald, mänskliga rättigheter liksom miljö, ekonomi och säkerhet samt lagstiftning i syfte att utveckla en ökad evidensbaserad etisk kompetens
– redogöra för innebörden i begreppen vårdkvalitet och patienttillfredsställelse (inom primärvård, specialiserad och högteknologisk vård)
– redogöra för forskningsetiska ställningstaganden i relation till forskning och utvecklingsarbete

Ledarskap och företagande samt Klinisk vård
– reflektera över sjukskötarens ansvar/roll i att leda och utveckla vården, i att bedriva evidensbaserat arbete samt i att skapa en kultur som tillåter detta
– redogöra för betydelsen av det interprofessionella teamet för patientsäkerheten

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– identifiera omvårdnadsvetenskapliga frågeställningar utifrån observationer i vårdverkligheten
– välja, argumentera för och använda teori och begrepp inom vetenskapsområdet som referensram för kliniskt arbete och/eller utvecklingsarbete inom omvårdnad
– arbeta systematiskt och evidensbaserat med hjälp av kvalitativa metoder, inklusive kvalitativ forskningsdesign

Främjande av hälsa och funktionsförmåga samt Handledning och undervisning :
– söka och använda forskningsresultat, metoder och tillvägagångssätt för att säkerställa en evidensbaserad vård (främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande)
– identifiera insatser som bidrar till bättre hälsa för patienter och för befolkningen (hållbarhet)
– identifiera och föreslå säker, ändamålsenlig och systematisk användning av välfärdsteknologi i patientarbete (hållbarhet)

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– identifiera social- och hälsovårdens verktyg för säker patientvård samt relatera till dem i konkreta fall
– uppvisa kännedom om det finländska och åländska hälso- och sjukvårdssystemets struktur och kvalitetsledning samt reformer, liksom dessas påverkan på kvalitet och säkerhet i daglig vårdverksamhet

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– argumentera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet i syfte att bedriva en patientsäker vård
– använda forskningsresultat i vården och som underlag för kvalitets- och förbättringsarbete/utvecklingsarbete inom omvårdnad
– redogöra för möjligheter och begränsningar med kvalitativa undersökningsmetoder
– uppvisa kvalitetsgranskning och källkritik vid användning av kvalitativa artiklar.

Innehåll
Moment 1 (2,5 sp). Kvalitetssäkring och patientsäkerhet
Moment 2 (5 sp). Evidensbaserat arbete och beslutsfattande

Utvecklingsarbete med explicit förankring i frågeställningar/problem i det kliniska omvårdnadsarbetet. Ledarskapets betydelse utifrån klinisk erfarenhet och i relation till att arbeta evidensbaserat, säkert och med kvalitet. Patientsäkerhet; metoder och kvalitetsledning. Säkerhetskultur- och klimat – vad är säkerhet. Fördjupning i avvikelserapportering. LEAN. Etik och hållbar utveckling – hållbart förbättringsarbete, socialt hållbarhetsarbete. Lagstiftning: patienträttigheter, miljöskydd och renhållning. Kvalitativ metod inkl. forskningsetiska frågeställningar. Litteratursammanställning. Intervjumetodik. Begreppsanalys. Kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar. Fördjupning i evidensbegreppet. Kunskapsutveckling genom induktion och deduktion – förändrings-, kvalitets- och förbättringsarbete i teori och praktik. Teoretiska byggstenar för att leda förändringsarbete och en patientsäker vård. Vårdvetenskap som grund för evidensbaserat arbete: Eriksson, Halldorsdottir, Martinsen, Travelbee, Orem, Parse, Roach och Watson. Peer learning. Presentationsteknik – skriftlig och muntlig framställning. Det vetenskapliga samfundets krav och förväntningar på vetenskapliga arbeten/texter.

Obligatorisk närvaro i samband med introduktion liksom under seminarier och grupparbeten/workshops.

VG, G (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Aktivt deltagande vid uppföljningar i grupp, samt vid seminarium och workshops. Interaktivt deltagande i digital(a) lärmiljö(er). Gruppexamination inkl. muntlig presentation – (nätbaserade).

Alligood, M.R. & Marriner-Tomey, A. (Red.). (2021). Nursing theorists and their work (10.uppl., även tidigare upplagor kan användas). Elsevier. (valda delar beroende av teoretisk referens, och upplaga beror av vilken omvårdnadsteoretiker som är aktuell).

Bidstrup Jörgensen, B. & Östergaard Stenfeldt, V. (Red.). (2012). Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling. Liber.

Boström, A-M., Nordström, G. & Wilde-Larsson, B. (2017). Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård (2. uppl.). Studentlitteratur. Kap. Säker vård- idag och imorgon; Säkrare vård – från teori till praktik i det kliniska mikrosystemet; Vårdkvalitet och patienttillfredsställelse; Förbättringsarbete och förändringsprocessen; Teamarbete och patientsäkerhet; Systematiska översikter som underlag för kvalitets- och förbättringsarbete i vården.

Bärkraft.ax. De sju strategiska utvecklingsmålen 2030. https://www.barkraft.ax/mal-2030/de-sju-strategiska-utvecklingsmalen-2030

Dina rättigheter. https://www.eu-halsovard.fi/dina-rattigheter/

Ehrenberg, A. & Wallin, L. (Red.) (2019). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling (3.uppl.). Studentlitteratur. Kap. Kvalitetsutveckling inom omvårdnad; Standardiserade vårdplaner; Patientsäkerhet; Hållbar utveckling i kliniskt vårdarbete.

Eriksson, K. & Martinsen, K. (2009). Å se og å innse. Om ulike former for evidens. Akribe. Kap. Evidens – det sanna, det sköna, det goda och det eviga.

Henricson, M. (Red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur. Kap. Forskningsetik; Kvalitativ design; Kvalitativ forskningsintervju; Fokusgrupper; Etnografi och deltagande observation; Systematisk litteraturöversikt; Metasyntes.

Institutet för hälsa och välfärd (2012). Handbok om patientsäkerhet. http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/79937/d7da94ba-7232-4e48-bf17-ea684ef84146.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Lag om patientens ställning och rättigheter (FFS 1992/785). http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1992/19920785

Landskapslag om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen (2019:9). https://www.regeringen.ax/alandsk-lagstiftning/alex/20199?fbclid=IwAR2ZCB2eIPOfB8eoqpht2yh5KIMghMaKkFpAoULIhhxeYLUv2b1VJBa7NVc

Landskapslag om miljöskydd (ÅFS 2008:124). http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2008-nr124.pdf

Landskapslag (2018:83) om tillämpning av rikets avfallslag. https://www.regeringen.ax/alandsk-lagstiftning/alex/201883?fbclid=IwAR3jg_R2ARQW9bqiNA_2U0ChkCH_KX6uQbRHuwlIsJRvkdI67evbcstg6V8

Polit, D. & Beck, T. (2020). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (11th ed.) Wolters Kluwer. Kap. Foundations of Nursing Research, Conceptualizing and planning a study to generate evidence for nursing, Designing and conducting qualitative studies to generate evidence for nursing, Building an evidence base for nursing practice.

Social- och hälsovårdsministeriet (2017). Patient- och klientsäkerhetsstrategi 2017-2021. Statsrådets principbeslut (Publikationer 2017:10). http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/80353/10_2017_Patient-och%20klientsakerhetsstrategi%202017-2021.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses (FFS 341/2011). http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110341

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. http://www.sbu.se/

Val av vårdenhet. https://www.suomi.fi/medborgare/halsa-och-sjukvard/om-du-blir-sjuk/guide/val-av-vardenhet

Wiklund Gustin, L. & Asp, M. (Red.) (2022). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (3 uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur. Kap. Värdighet, Lidande; Försoning

Willman, A., Stolz, P. & Bahtsevani, C. (2016). Evidensbaserad omvårdnad (4. uppl., tidigare upplagor kan användas). Studentlitteratur. Kap. Evidensbaserad omvårdnad; Omvårdnadsvetenskap och forskning; Utvärderingsforskning; Precisering av forskningsproblem och kriterier; Litteratursökning; Tolka, värdera och sammanväga bevis.

Artikelsamling.

Referenslitteratur
Hommel, A. & Andersson, Å. (2018). Kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Sjuksköterskans professionella ansvar. Studentlitteratur.
Methods – Qualitative. (2014). http://gsociology.icaap.org/methods/qual.htm
Olsson, H. & Sörensen, S. (2021). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv (4. uppl.). Liber.
Segesten, K. (2006). Vårdforskningens begrepp. Studentlitteratur.
Sherwood, G. & Barnsteiner, J. (Red.). (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad. Studentlitteratur.
Wiklund Gustin L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur och Kultur.
Övrig relevant litteratur (primärkällor omvårdnadsteori samt källor som berör det aktuella problemområdet).
Övrig litteratur från tidigare genomförda kurser för att uppfylla kursmålen.

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller)
–

–

Kursvitsord noteras i studiekort. U, G, VG. Vid validering används vitsordet Godkänd.

Temaföreläsningar/-diskussioner i kombination med flippat klassrum, inbandade föreläsningar och övrigt digitalt material för självstudier. Interaktivt deltagande i digital(a) lärmiljö(er). Grupparbete/workshops. Nätbaserad undervisning.