Sjukskötare – Hälsofrämjande arbete

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:
Personcentrering
– motivera vikten av att patienter och närstående bemöts utifrån deras specifika behov oberoende av ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och/eller handikapp/funktionsnedsättning i relation till hälsofrämjande arbete
– referera till vad livsvärld är och personens livsvärld i relation till hälsa och sjukdom och dra nytta av personens erfarenhetsbaserade kunskap i främjandet av hälsa
– motivera vikten av stöd av patientens personliga resurser och delaktighet i det hälsofrämjande arbetet liksom närståendes delaktighet i vården med respekt för patientens ståndpunkt och resurser för att främja patientens subjektiva hälsa

Etik och professionalitet i vården
– fördjupade insikter i lagstiftning och de etiska riktlinjernas och jämlikhetens betydelse i det hälsofrämjande arbetet (oberoende av ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och/eller handikapp/funktionsnedsättning)
– reflektera över självreflektionens betydelse och sitt ansvar i mötet med patienter, närstående och medarbetare i det hälsofrämjande arbetet
– tillämpa kunskap kring etiska frågeställningar, sekretess och patientsäkerhet relaterat till e-hälsa

Klinisk vård
– redogöra för reproduktionsorganens anatomi, fysiologi och endokrinologi såsom menstruationscykeln och klimakteriet
– redogöra för en normal graviditet, förlossning och puerperium samt inse amningens betydelse och vad som kan stödja amning
– redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid olika gynekologiska symtom och sjukdomar, tänkbara behandlingar samt vanliga screeningmetoder
– redogöra för barns och ungdomars normala utveckling samt psykologiska reaktioner vid sjukhusvistelse
– redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid vanliga symtom och sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar samt exemplifiera hur genomförande av omvårdnadshandlingar bör anpassas till barn och ungdomar
– redogöra för betydelsen av familjefokuserad omvårdnad med insikter i forskningsområden väsentliga för omvårdnad med fokus på barns hälsa och inom omvårdnadsvetenskaplig/vårdvetenskaplig teoribildning
– förklara barns och ungdomars psykologiska reaktioner vid sjukhusvistelse
– förklara familjevåldets påverkan på barns och ungdomars hälsa och livsvillkor
– förstå skillnaderna i hälsofrämjande och förebyggande omvårdnadsarbete utifrån medicinskt-, humanistiskt -, omvårdnadsvetenskapligt – och folkhälsovetenskapligt perspektiv.
– uppvisa kunskap och förmåga att administrera vaccin

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– redogöra för begrepp relevanta för kvantitativ metod inklusive kvantitativ forskningsdesign och grundläggande statistiska begrepp och tester
– tillgodogöra sig och kritiskt granska kvantitativa forskningsresultat inkl. beakta forskningsetiska riktlinjer i samband med kvantitativ forskningsdesign
– själv genomföra statistiska beräkningar genom att tillämpa programvara för bearbetning av statistiska datamaterial samt tolka och kritiskt granska resultat
– visa insikter i forskningsområden och teori väsentliga för omvårdnad med fokus på hälsofrämjande arbete
– identifiera samhällets folkhälsoproblem genom att dra nytta av hälsostatistik (t.ex. Ålands folkhälsorapport) och utifrån det förklara faktorer som förebygger ohälsa hos befolkningen
– planera, genomföra och utvärdera ett hälsofrämjande projekt

Handledning och undervisning
– åskådliggöra hur motivation, personlig reflektion och målsättning påverkar förutsättningarna för lärandet och redogöra för metoder för att utforska och förstärka inre motivationen till förändring
– tillämpa tekniker inom motiverande samtal för att motivera och stödja till hälsofrämjande och förebyggande åtgärder vid bruk av exempelvis alkohol, tobak, droger, spel, kost och motion samt för att förebygga och hantera motstånd i samband med förändringsarbete bland patienter och bland medarbetare
– redogöra för olika metoder för handledning och undervisning i syfte att kunna handleda och undervisa patienter, närstående, studerande och medarbetare
– utveckla egna pedagogiska verktyg och strategier för att optimera kommunikationen i patient undervisningssituationer

Främjande av hälsa och funktionsförmåga
– förklara grundläggande begrepp i hälsofrämjande arbete samt redogöra för folkhälsoarbetets historia, begrepp och definitioner utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv.
– se samband mellan samhälleliga beslut, strukturer och främjandet av hälsa och reflektera över hälsofrämjande insatser på individ, grupp och samhällsnivå.
– Identifiera hälsoskillnader och ojämlik hälsa mellan olika befolkningsgrupper samt ha förståelse för vikten av minskade hälsoskillnader i samhället (bl. a genom ökad social hållbarhet) i relation till ålder, genus, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och handikapp/funktionsnedsättning
– identifiera preventivt arbete på olika stadier (primär, sekundär, tertiär prevention)
– identifiera och förebygga riskfaktorer som orsakar försämrad hälsa, funktions- och arbetsförmåga samt sjukdom liksom inse vikten av ett tidigt prevention i ett tidigt stadium
– relatera omvårdnadsteorier till hälsofrämjande arbete
– känna till olika e-teknologi som kan tillämpas i det hälsofrämjande arbetet

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– förstå vikten av multi- och interprofessionell samverkan för patientens möjligheter att uppnå förbättrad hälsa samt vara insatt i aktuella social- och hälsovårdstjänster och tjänster inom tredje sektorn, för att främja hälsa
– relatera till styrdokument utformade på nationell och lokal nivå med relevans för primärvård och folkhälsoarbete
– förklara centrala begrepp inom e-hälsa och kunna beskriva e-hälsans utveckling med utgångspunkt i människans behov
– inventera behov av, redogöra för och kritiskt reflektera (möjligheter/begränsningar/ hållbarhet) över hur informations- och kommunikationsteknik kan användas för att underlätta och utveckla arbetet inom vård och omsorg för att främja hälsa utifrån människans behov och livssituation

Moment 1 (3sp). Kvantitativ metod, epidemiologi och statistik. Grundläggande epidemiologiska begrepp samt kvantitativ studiedesign. Forskningsetiska frågeställningar i samband med kvantitativ forskning. Kritisk granskning av kvantitativa studier. Deskriptiv och analytisk statistik inklusive övningar i SPSS.
Moment 2 (7sp). Hälsofrämjande folkhälsoarbete och pedagogik. Folkhälsovetenskap som begrepp, hälsofrämjande arbete och förebyggande åtgärder för befolkningen i lokalsamhället utifrån ett evidensbaserat fokus. Handledning och undervisning i olika kontexter. Pedagogiska teorier om lärande och strategier för information och undervisning. Stages of changes- modellen och motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI,) dess förhållningssätt och strategier, liksom träning i grundläggande kommunikationsfärdigheter.
Moment 3 ( 2sp). Barnhälsovård. Allmän pediatrisk omvårdnad – barns tillväxt och utveckling. Hälsa och sjukdom hos barn – specifik omvårdnad vid de vanligaste hälsohindren inom pediatrisk vård och vid vanligt förekommande kroniska tillstånd inom pediatrisk vård. Barn och ungdomars psykosociala utveckling samt främjande av barns hälsa.
Moment 4 (1,5sp). Mödrahälsovård (gynekologi, obstetrik, barn, familjefokuserad omvårdnad och våld i nära relationer). Kvinnors reproduktiva hälsa – medicinsk somatisk, psykologisk och omvårdnadskunskap
Moment 5 (2,5sp). Studerande ska inom ramen för projektarbete i samarbete med andra planera, genomföra och evaluera hälsofrämjande projekt.
Moment 6 (2sp). Grunderna i vaccinationskunskap. Distanskurs.

Obligatorisk närvaro under seminarier, gruppsarbeten och presentationer.
Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

VG, G (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Aktivt deltagande vid uppföljningar i grupp, seminarium, praktiska övningar och fältarbete. Gruppexamination och individuella inlämningsuppgifter.

Kurslitteratur och kursmaterial
Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Borgfeldt, C., Åberg A., Anderberg, E. & Andersson U-B. (2010). Obstetrik och gynekologi. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Edwinson Månsson, M. & Enskär, K. (red.) (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Henriksson, O. & Rasmusson, M. (2013). Fysiologi: med relevant anatomi. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Fortplantningen.
Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: samtal om levnadsvanor i vården. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin , C. (2016). Barnhälsovård: att främja barns hälsa. (5. uppl.) Stockholm: Liber.
Orth-Gomér K. & Perski A. ( 2008). Preventiv medicin. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Att påverka individer- om förnuft, känsla och motivation i människors val av livsstil; Lokala interventionsstrategier: hur påverkar man hela samhället; Att stärka det sociala stödet

Pellmer K., Wramner B., Wramner H. ( 2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm : Liber

Rindstedt, C. (2013). Barn möter vården. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sandberg H.( 2014). Sjuksköterskans samtal. Professionalitet och medmänsklighet. Lund: Studentlitteratur.

Svensksjuksköterskeförening (2008). Strategier för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hämtad 08.08.2018 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf

Tveiten S. ( 2018). Hälsopedagogik. Lund: Studentlitteratur

Ålands landskapsregering (2015). Åland. Folkhälsorapport. Hämtad 08.08.2018 från
http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/folkhalsorapport-2015-160615.pdf

Ålands landskapsregering. (u.d.). Hälsopolitiskt program för Åland för 2010-2020. Mariehamn: Ålands landskapsregering. Hämtad 08.08.2018 från http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/halsopolitiskt-program-for-aland-2010-2020.pdf

Lagsamling

Artikelsamling

Referenslitteratur

Björngren Cuadra, K. (2010). Omvårdnad i mångkulturella rum. Lund: Studentlitteratur.

Boman, E. Hälsa och livskvalitet bland äldre män och kvinnor på Åland 2015 (HÄMKÅ15). Mariehamn: Högskolan på Åland. Hämtad 15.06.2018 från https://www.ha.ax/uploads/2018/04/boman_erika_halsa-bland-aldre-man-och-kvinnor-pa-aland_2016_hamka15.pdf

Bramhaen., A-C., Carlsson, A. ( red.) (2013). Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.

Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Faktabok. (3. uppl.) Malmö: Liber.

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ewles L. & Simnett I. (2013). Hälsoarbete. (3. uppl.) Malmö: Studentlitteratur.
Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Gard, G. & Melander Wikman, A. ( red.) ( 2012). E-hälsa – innovationer, metoder, interventioner och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Hälsobyn. Hämtad 16.08.2018 från https://www.terveyskyla.fi/sv

Luopa, P., Kivimäki, H., Nipuli, S., Vilkki, S., Jokela, J., Laukkarinen, E. & Paananen, R. (2013). Enkäten Hälsa i skolan 2013. Rapport för Åland. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd. Hämtad 16.08.2018 från http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/halsa-i-skolan-2013-ak-8-och-9-och-gymnasiet.pdf

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Ivarsson Holm, B. (2016). MI Motiverande samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. Stockholm: Gothia förlag.

Klang Söderkvist, B. (red.). (2013). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur

Kostenius, C., Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning. från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur.

Miller, W. & Rollnick, S.( 2013). Motiverande samtal. Att hjälpa människor till förändring. Stockholm: Natur och kultur.

Svanström, L. (2012). En introduktion till folkhälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Hälsa; Dygd och etik; Ansvar och makt

Ålands landskapsregering (2017). Hälsa i skolan. Hämtad 16.08.2018 från http://www.regeringen.ax/styrdokument-rapporter-publikationer/halsa-skolan-0

Artikelsamling

Godkänt vitsord i samtliga kurser i termin 1-4.

Kursvitsord noteras i studiekort

Föreläsningar. Arbete enskilt och i grupp. Praktiska övningar. Projektarbete. Självstudier. Studiebesök.