Sjukskötare – Hälsofrämjande arbete

Kurskod VA185213
Studiepoäng 18
Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:
Personcentrering
motivera vikten av att patienter och närstående bemöts utifrån deras specifika behov oberoende av ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och/eller handikapp/funktionsnedsättning/missbruk i relation till hälsofrämjande arbete
motivera vikten av tillvaratagande av patientens och närståendes resurser liksom patientens upplevelser och erfarenhetsbaserade kunskap i syfte att främja delaktigheten i det hälsofrämjande arbetet
redogöra för begreppen familjefokuserad/-centrerad omvårdnad liksom barnets rättigheter som patient, samt vårdnadshavares och vårdares rättigheter och skyldigheter i förhållande till vård av barn

Etik och professionalitet i vården
ha insikter i lagstiftning, de etiska riktlinjernas och empatins betydelse i det hälsofrämjande arbetet
ha insikter i vårdetiska dilemman i samband med missbruk, vård av barn, våld liksom i samband mellan frihet att välja och ansvar för den egna hälsan och upplevelse av vanmakt bland personal
reflektera över betydelsen av personalens kommunikationsförmåga, ansvar och självreflektion i det hälsofrämjande arbetet med patienter och närstående

Ledarskap och företagande
reflektera över sjuksköterskans ansvar, möjligheter och utmaningar att leda ett hälsofrämjande arbete även syftande till social och ekonomisk hållbarhet

Klinisk vård
redogöra för reproduktionsorganens anatomi, fysiologi och endokrinologi såsom menstruationscykeln och klimakteriet
redogöra för en normal graviditet, förlossning och puerperium samt inse amningens betydelse och vad som kan stödja amning
redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid olika gynekologiska symtom och sjukdomar, tänkbara behandlingar samt vanliga screeningmetoder
redogöra för barns och ungdomars normala utveckling samt psykologiska reaktioner vid sjukhusvistelse
redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid vanliga symtom och sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar samt exemplifiera hur omvårdnad bör anpassas till barn och ungdomar
förklara familjevåldets påverkan på barns och ungdomars hälsa och livsvillkor
uppvisa kunskap i förebyggande av smittsamma vaccinerbara sjukdomar, samhällseffekterna av vaccinering och det nationella vaccinationsprogrammet
redogöra för betydelsen av vaccinatörens egenskaper
uppvisa kunskap i att administrera vaccin och förutse eventuella biverkningar
redogöra för de vanligast förekommande fysiologiska, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningarna (ADHD, autism, Aspergers syndrom, cerebral pares, ryggmärgsbråck, Downs syndrom) och omvårdnadens betydelse för de specifika behoven
redogöra för patofysiologi, symtom och tecken, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid missbruk, liksom förklara rusmedelsmissbrukets inverkan på en persons och dess närståendes välmående

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
redogöra för begrepp relevanta för kvantitativ metod inklusive kvantitativ forskningsdesign och grundläggande statistiska begrepp och tester
tillgodogöra sig och kritiskt granska kvantitativa forskningsresultat inkl. beakta forskningsetiska riktlinjer i samband med kvantitativ forskningsdesign
själv genomföra statistiska beräkningar genom att tillämpa programvara för bearbetning av statistiska datamaterial samt tolka och kritiskt granska resultat
visa insikter i forskningsområden och teori väsentliga för omvårdnad med fokus på hälsofrämjande arbete
identifiera samhällets folkhälsoproblem genom att dra nytta av hälsostatistik (t.ex. Ålands folkhälsorapport) och utifrån det förklara faktorer som förebygger ohälsa hos befolkningen
planera, genomföra och utvärdera ett evidensbaserat hälsofrämjande projekt

Handledning och undervisning
åskådliggöra hur motivation, personlig reflektion och målsättning påverkar förutsättningarna för lärandet och redogöra för metoder för att utforska och förstärka inre motivationen till förändring
tillämpa tekniker inom motiverande samtal för att optimera kommunikationen i patientundervisningssituationer, för att motivera och stödja till hälsofrämjande och förebyggande åtgärder vid exempelvis ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel), kost och motion samt för att förebygga och hantera motstånd i samband med förändringsarbete bland patienter
redogöra för olika metoder för handledning och undervisning i syfte att kunna handleda och undervisa patienter, närstående, studerande och medarbetare

Främjande av hälsa och funktionsförmåga
förklara grundläggande begrepp och definitioner i folkhälso- och hälsofrämjande arbete samt utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv redogöra för folkhälsoarbetets historia
se samband mellan samhälleliga beslut, strukturer och främjandet av hälsa och reflektera över hälsofrämjande insatser på individ, grupp och samhällsnivå
planera, genomföra och utvärdera ett hälsofrämjande projekt på individ-/, grupp-/ och samhällsnivå
identifiera hälsoskillnader och ojämlik hälsa mellan olika befolkningsgrupper samt ha förståelse för vikten av minskade hälsoskillnader i samhället (bl. a genom ökad social hållbarhet) i relation till ålder, genus, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och handikapp/funktionsnedsättning
identifiera preventivt arbete på olika stadier (primär, sekundär, tertiär prevention)
identifiera hälsoresurser liksom identifiera och förebygga riskfaktorer som orsakar försämrad hälsa, funktions- och arbetsförmåga samt sjukdom liksom inse vikten av prevention i ett tidigt stadium
förklara centrala begrepp inom e-hälsa, kunna beskriva e-hälsans utveckling med utgångspunkt i människans behov och känna till olika e-teknologi som kan tillämpas i det hälsofrämjande arbetet liksom hjälpmetoder som används i vården av funktionshindrade
relatera omvårdnadsteorier till hälsofrämjande arbete

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
förstå vikten av multi- och interprofessionell samverkan för patientens möjligheter att uppnå förbättrad hälsa samt vara insatt i aktuella social- och hälsovårdstjänster och tjänster inom tredje sektorn, för att främja hälsa
inventera behov av, redogöra för och kritiskt reflektera (möjligheter/begränsningar/ hållbarhet) över hur informations- och kommunikationsteknik kan användas för att underlätta och utveckla arbetet inom vård och omsorg för att främja hälsa utifrån människans behov och livssituation

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovården
relatera till styrdokument utformade på nationell och lokal nivå med relevans för primärvård och folkhälsoarbete

Innehåll

Moment 1 (3sp). Kvantitativ metod, epidemiologi och statistik. Grundläggande epidemiologiska begrepp samt kvantitativ studiedesign. Forskningsetiska frågeställningar i samband med kvantitativ forskning. Kritisk granskning av kvantitativa studier. Deskriptiv och analytisk statistik inklusive övningar i SPSS.
Moment 2 (7sp). Hälsofrämjande folkhälsoarbete och pedagogik. Folkhälsovetenskap som begrepp, hälsofrämjande arbete och förebyggande åtgärder för befolkningen i lokalsamhället utifrån ett evidensbaserat fokus. Handledning och undervisning i hälsofrämjande arbete. Hälsopedagogik. Pedagogiska teorier om lärande och strategier för information och undervisning. Stages of changes-modellen och motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) liksom träning i grundläggande kommunikationsfärdigheter. ANDTS.
Moment 3 ( 2sp). Barnhälsovård. Allmän pediatrisk omvårdnad. Hälsa och sjukdom hos barn – specifik omvårdnad vid vanliga symtom och sjukdomstillstånd inom pediatrisk vård. Barn och ungdomars fysiska och psykosociala utveckling samt främjande av barns och ungdomars hälsa. Familjens betydelse för hälsa och utveckling. Funktionsnedsättningar. Hjärt-lungräddning (HLR) på barn.
Moment 4 (1,5sp). Mödrahälsovård (gynekologi, obstetrik, barn, familjefokuserad omvårdnad). Reproduktionsorganens anatomi och fysiologi. Vanliga symtom och sjukdomstillstånd relaterat till reproduktiv hälsa.
Moment 5 (2,5sp). Projektarbete. Studerande ska inom ramen för projektarbete i samarbete med andra planera, genomföra och evaluera hälsofrämjande projekt. E-hälsa.
Moment 6 (2sp). Grunderna i vaccinationskunskap. Distanskurs.

Närvaro

Obligatorisk närvaro under seminarier, gruppsarbeten och presentationer.
Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

Vitsordsskala

VG, G (för betygssättning)

Ämnesområde

Vård

Utbildningsprogram

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Examination

Aktivt deltagande vid uppföljningar i grupp, seminarier, praktiska övningar, studiebesök och projektarbete. Individuell – och gruppexamination liksom individuella och gruppvisa inlämningsuppgifter.

Kurslitteratur och studiematerial

Allgulander, C. (2019). Klinisk psykiatri (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Substanssyndrom och spelsyndrom.

Barmark, M., & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Borgfeldt, C., Åberg A., Anderberg, E., & Andersson, U-B. (2019). Obstetrik och gynekologi (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Edwinson Månsson, M., & Enskär, K. (red.). (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Henriksson, O., & Rasmusson, M. (2018). Fysiologi: med relevant anatomi (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Fortplantningen.

Holm Ivarsson, B. (2016). MI, motiverande samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården (3.uppl.). Stockholm: Gothia förlag.

Klang Söderkvist., B. (red.). (2018). Patientundervisning (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Kostenius, C., & Lindqvist, AK. (2006). Hälsovägledning. Från tanke till ord och handling. Danmark: Studentlitteratur.

Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E., & Sundelin, C. (2016). Barnhälsovård: att främja barns hälsa (6. uppl.). Stockholm: Liber.

Orth-Gomér, K., & Perski, A. (red.). (2008). Preventiv medicin: teori och praktik (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Att påverka individer- om förnuft, känsla och motivation i människors val av livsstil; Lokala interventionsstrategier: hur påverkar man hela samhället; Att stärka det sociala stödet

Pipping, L. (2017). Kärlek och stålull : om att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. Stockholm: Gothia fortbildning.

Rindstedt, C. (2013). Barn möter vården (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal: Professionalitet och medmänsklighet. Lund: Studentlitteratur.

Scriven, A. (2013). Ewles & Simnett Hälsoarbete (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Att arbete med lokala folkhälsoprojekt.

Svensk sjuksköterskeförening (2008). Strategier för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hämtat 08.08.2018. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf

Ålands landskapsregering (2019). Åland. Folkhälsorapport. [www] Hämtad 01.05.2020
https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/folkhalsorapport_2019_270819.pdf

Ålands landskapsregering. (u.d.). Hälsopolitiskt program för Åland för 2010-2020. Mariehamn: Ålands landskapsregering. [www] Hämtad 01.05.2020. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/halsopolitiskt-program-for-aland-2010-2020.pdf

Lagsamling

Artikelsamling

Referenslitteratur

Björngren Cuadra, K. (red.). (2010). Omvårdnad i mångkulturella rum. Lund: Studentlitteratur.

Boman, E. Hälsa och livskvalitet bland äldre män och kvinnor på Åland 2015 (HÄMKÅ15). Mariehamn: Högskolan på Åland. Hämtad 15.06.2018. https://www.ha.ax/uploads/2018/04/boman_erika_halsa-bland-aldre-man-och-kvinnor-pa-aland_2016_hamka15.pdf

Bramhagen, A-C., & Carlsson, A. (red.). (2013). Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.

Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Faktabok. (3., [uppdaterade och omarb.] uppl.) Malmö: Liber.

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (2., moderniserade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M. (red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Gard, G., & Melander Wikman, A. (red.). (2012). E-hälsa – innovationer, metoder, interventioner och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: samtal om levnadsvanor i vården. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Hälsobyn. (u.å.). https://www.terveyskyla.fi/sv

Institutet för hälsa och välfärd. (2013). Enkäten Hälsa i skolan 2013. Rapport för Åland. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd. [www] Hämtad 06.06.2019.
http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/halsa-i-skolan-2013-ak-8-och-9-och-gymnasiet.pdf

Kostenius, C., & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning. från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Miller W., & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal. Att hjälpa människor till förändring (3. utg.). Stockholm: Natur och kultur.

Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap (4. uppl.). Stockholm: Liber

Svanström, L. (2012). En introduktion till folkhälsovetenskap (2. uppl). Lund: Studentlitteratur.

Tveiten, S. (2018). Hälsopedagogik. Lund: Studentlitteratur

Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (red.). (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Hälsa; Dygd och etik; Ansvar och makt

Ålands landskapsregering. (2017). Hälsa i skolan. [www] Hämtat 06.06.2019. http://www.regeringen.ax/styrdokument-rapporter-publikationer/halsa-skolan-0

Ålands Landskapsregering. (2019). Äldres psykiska ohälsa. Projektrapport.[www] Hämtad 01.05.2020. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/aldres_psykiska_ohalsa_-_projektrapport_2019.pdf

Artikelsamling

Förkunskaper

Godkänt vitsord i samtliga kurser i termin 1-4.

Dokumentering

Kursvitsord noteras i studiekort

Arbetsformer

Föreläsningar. Arbete enskilt och i grupp. Praktiska övningar. Projektarbete. Självstudier. Studiebesök.

Utskriven 14 augusti 2020 kl 06:14