Sjukskötare – Omvårdnad av patienter inom primärhälsovård och vid psykisk ohälsa

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

Personcentrering och
Etik och professionalitet i vården
– visa förmåga till empati och ett etiskt förhållningssätt genom att:
tillvarata patientens integritet, medverka till att göra självständiga och medvetna val
lyssna aktivt och föra samtal som skapar förtroende
tillgodose patientens och de närståendes behov av information, känslomässigt stöd och trygghet
identifiera jämlikhet/ojämlikhet i hälsofrämjande arbete och föreslå adekvata åtgärder som främjar jämlikhet
– reflektera tillsammans med handledare, medstuderande och handledande lärare över etiska frågeställningar (utgående från vårdhändelser, patientberättelser och forskning) i aktuell vårdkontext
– identifiera lagstiftning och etiska riktlinjer gällande hälsofrämjande arbete

Ledarskap och företagande
– leda det dagliga omvårdnadsarbetet (fördela, prioritera och delegera) och organisera omvårdnaden inom psykiatrisk vårdkontext och/eller inom primärhälsovård/hälsofrämjande arbete
– identifiera behov av och stödja utvecklingsarbete inom verksamheten tillsammans med medarbetare/handledare/medstuderande
– identifiera det förebyggande arbetet på arbetsplatsen (ex. substansbruk) samt hur bearbeta risker, skador och problem som kan uppstå under yrkesutövning

Klinisk vård
–använda teoretisk kunskap som berör barnhälsovård och barnsjukvård, mödrahälsovård och kvinnosjukdomar samt psykisk ohälsa och funktionsvariationer i vårdplanering och utövande av omvårdnad (bedöma vårdbehov, identifiera patienters hälsoresurser och hälsohinder och/eller bedöma hälsorisker genom att observera och samtala med patienten och/eller närstående samt planera omvårdnaden)
– administrera och hantera farmaka utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt med särskild fokus på psykofarmaka samt reflektera över specifika riktlinjer gällande läkemedelsbehandling till gravida kvinnor och barn

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– iaktta och värdera omvårdnadsåtgärder, utförda av erfarna sjukskötare, genom deltagande observation
– kritiskt analysera och bedöma den vård som planeras och förverkligas i relation till evidensbaserad omvårdnad
– relatera till forskning, utveckling och ledarskap genom att uppvisa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings-och utvecklingsarbete (inom primärvården, specialsjukvård kvinnor och barn samt psykisk ohälsa/funktionsnedsättning)

Handledning och undervisning
– utveckla strategier för lärande och kommunikation i konkreta patientsituationer samt ge exempel på vilka har använt
– utveckla de pedagogiska strategierna för handledning av patienter

Främjande av hälsa och funktionsförmåga
– tillämpa teoretisk kunskap om hälsoresurser, risk- och friskfaktorer för försämrad hälsa, sjukdom, funktions- och arbetsförmåga för att identifiera och förebygga riskfaktorer samt ingripa i ett tidigt stadium/där behov föreligger
– ge exempel på hälsofrämjande och förebyggande omvårdnadsarbete utifrån de vårdvetenskapliga, folkhälsovetenskapliga och hållbarhetsperspektiven i relation till patienter inom primärvårds- och psykiatrisk kontext

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård och Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– samverka med andra professioner och verksamheter för att patienter ska uppnå förbättrad hälsa
– se hälsofrämjande som föremål för all hälso- och sjukvård och verka hälsofrämjande i sitt arbete oberoende kontext och vårdsituation

Verksamhetsförlagd utbildning 18 sp inkl. VFU-uppgift
Kursen är indelad i två moment
Moment 1: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Moment 2: Teoretiskt arbete kopplat till verksamhetsförlagd utbildning (VFU-uppgift)

I kursen tillämpas teoretiska kunskaper i hälsofrämjande och förebyggande arbete inom primärhälsovård och specialsjukvård samt vid rehabilitering. Kursen fördjupar kvinnors och barns hälsa ur ett omvårdnads- och folkhälsovetenskapligt perspektiv (såsom det salutogena perspektivet med fokus på människors hälsoresurser, coping som strategi för att hantera stress och krav och för att bibehålla hälsa) samt psykisk ohälsa på individ och samhällsnivå. Vidare tillämpas omvårdnadsteorier som stöd i vårdarbetet, omvårdnads-/vårdprocessen, bedömning och iakttagelse av vårdbehov, omvårdnadsåtgärder och uppföljning utifrån patientens behov, evidensbaserat vårdande och vårdarbete, etisk medvetenhet, kommunikation och bemötande.
Kursen berör forskning, utveckling och ledarskap inom mödra(hälso)vård och kvinnosjukdomar, barnhälsovård och barnsjukvård samt inom psykiatrisk vårdkontext.
I kursen ingår teoretiskt arbete kopplat till verksamhetsförlagd utbildning.

Obligatorisk närvaro i handlednings- och reflektionstillfällen som anordnas enskilt eller i grupp under kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart. För närvaro under verksamhetsförlagd utbildning, se gällande kvalitetslednings-dokument.

Tvågradig skala (Godkänd/Underkänd)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Aktivt deltagande i verksamhetsförlagd utbildning och reflektionstillfälle. Inlämning av teoretiskt arbete och/eller VFU-dagbok. För bedömning av verksamhetsförlagd utbildning, se gällande kvalitetsledningsdokument.

Allgulander, C. (2024). Klinisk psykiatri. (5. uppl., även äldre upplaga kan användas). Studentlitteratur.

Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson U-B. (2019). Obstetrik och gynekologi (5. uppl., även föregående upplaga kan användas). Studentlitteratur.

Brunt. D., Bejerholm, U. & Markström, U. (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning – livssituation och effektiva vård- och stödinsatser (3. uppl.). Studentlitteratur. Del II: Kapitel: Stigma; Empowerment och brukarinflytande; Boende; Vardagslivet; Livskvalitet och psykisk funktionsnedsättning; Behov av vård och stöd; Socialt nätverk; Familjens situation. Del III: Kapitel: Samsjuklighet- psykisk ohälsa och substansberoende; Samsjuklighet – psykisk och fysisk ohälsa.

Holm Ivarsson, B. (2024). MI, motiverande samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården (5. uppl.). Gothia förlag.

Högskolan på Åland. (2023). Hälsa och livsvillkor bland äldre män och kvinnor på Åland 2022 (HÄMKÅ 22) Del 1. Socioekonomiska variabler och hälsa i allmänhet – med inriktning på fysisk hälsa, aktivitet och sjukdomar samt användning av vård, tjänster och välfärdsteknologi (Högskolan på Ålands publikationsserie nr 2023:1).
https://drive.google.com/file/d/1ZVs9NMz2I08D7_iz_CPznJg3Z57ihTy4/view

Klang Söderkvist, B. (Red.). (2018). Patientundervisning (4. uppl.). Studentlitteratur.

Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin, C. (2016). Barnhälsovård: att främja barns hälsa (6. uppl.). Liber.

Nordeng, H. & Spigset, O. (Red.). (2020). Farmakologi och läkemedelsanvändning (3. uppl.). Studentlitteratur. Kapitel: Läkemedel vid psykiska sjukdomar; Läkemedel som används inom gynekologi och obstetrik; Barn och läkemedel; Läkemedel till gravida och ammande; Missbruk av läkemedel och droger.

Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal. Professionalitet och medmänsklighet. Studentlitteratur.

Skärsäter, I. (Red.). (2019). Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå (2. uppl., även äldre upplaga kan användas). Studentlitteratur.

Aktuell lagstiftning.
Övrigt aktuellt material: artikelsamling, forskningsrapporter.

Samtliga kurser från termin 1-4 (eller kurs(er) med motsvarande ämnesinnehåll) samt visat grundläggande kunskaper i kurserna Hälsofrämjande arbete och Psykiatriska sjukdomstillstånd ur ett omvårdnads- och medicinskt perspektiv.

Kursvitsord noteras i studiekort.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Teoretiskt arbete kopplat till VFU.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav ska vara godkända inom de senaste fem åren.