Sjukskötare – Den äldre människan och långvariga sjukdomstillstånd

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:
Personcentrering
– argumentera för betydelsen av personcentrering i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd
– diskutera varför åldrandet kan uppfattas olika av olika personer (heterogenitet i åldrandet) och vad detta kan ha för betydelse i vården

Etik och professionalitet i vården
– identifiera etiskt svåra situationer som förekommer i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd, samt att med hjälp av teori/modeller kunna analysera och motivera sina ståndpunkter
– definiera begreppet ålderism/ageism samt beskriva hur synen på äldre personer i samhället och åldersdiskriminering kan påverka den enskilda personen, vårdare och vården

Ledarskap och företagande
– beskriva sjukskötarens ansvar/roll i vården av den multisjuka äldre patienten och personer med långvariga sjukdomstillstånd
– beskriva sjukskötarens ansvar/roll i utvecklingen av det intra- och interprofessionella samarbetet i vården av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd

Klinisk vård
– beskriva det “normala” åldrandet (gerontologi) ur biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv
– definiera begreppen psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning samt visa förståelse för vanligt förekommande psykiska besvär och sjukdomstillstånd i åldrandet och hur dessa kan påverka åldrandet
– urskilja särdrag när det gäller grundprinciper och särskilda överväganden vid läkemedelsbehandling av den äldre personen
– redogöra för uppkomst, symtom, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt förebyggande vid vanligt förekommande långvariga sjukdomstillstånd
– redogöra för vanligt förekommande omvårdnadsproblem i samband med vård av äldre personer och patienter med långvariga sjukdomstillstånd
– tillämpa ovanstående lärandemål i samband med simulatorövningar
– visa respekt för den äldre personens och närståendes behov av trygghet, integritet och främjande av välmående och självständighet i samband med att en flytt till vårdinrättning blir aktuell, samt över innebörden av ett professionellt och värdigt bemötande i detta sammanhang
– vara uppmärksam på äldre personers förhöjda risk att bli utsatta för övergrepp/våld samt tvång och begränsande åtgärder, och redogöra för förebyggande arbete och bemötandestrategier gällande äldre personer som blivit utsatta för tvång och begränsande åtgärder och/eller våld

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– i diskussioner, övningar och övriga arbeten kring kursrelevanta teman ge prov på tillämpning av kliniska riktlinjer inklusive metoder och verktyg (ex. FYSS) efter bästa kunskapsläge (evidens)
– genom att fördjupa sig i ett urval av artiklar från omvårdnadsdisciplinen, under handledning använda forskning och utveckla förmågan att värdera och bedöma en källas tillförlitlighet (källkritik)

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– redogöra för generella riskfaktorer hos äldre och/eller personer med långvariga sjukdomstillstånd – riskfaktorer som i frånvaro av åtgärder skulle kunna leda till ohälsa
– definiera begreppet behandlingsnivå, inklusive beslutsgång och dokumentation när det gäller behandlingsnivå samt konsekvenser för omvårdnaden, här med hänsyn till multisjuka äldre

Främjande av hälsa och funktionsförmåga samt Handledning och undervisning
– beskriva vanliga folkhälsoutmaningar relaterat till den äldre befolkningen
– ge exempel på rekommendationer gällande sunda levnadsvanor och visa på kopplingen till att förebygga ohälsa och upprätthålla livskvalitet
– visa grundläggande kännedom om metoder som har visat sig kunna stödja förändring vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– definiera begreppet “äldre” utifrån rådande lagstiftning, beskriva servicestrukturen inom social- och hälsovård i relation till den äldre människan, inkl. organisering av social- och hälsovårdstjänster (offentliga, privata och tredje sektorn) samt aktuella kvalitetsrekommendationer när det gäller vård och omsorg av äldre personer, inkl. äldre personers möjligheter och rättigheter till att få hjälp att föra sin talan inom socialvården och hälso- och sjukvården i synnerhet, inklusive juridiska former för att företräda en annan person
– redogöra för äldre personers möjligheter och rättigheter till olika typer av stödinsatser och omvårdnad i hemmet samt förutsättningar och riktlinjer som gäller i samband med hemsjukvård
– redogöra för begreppet geroteknologi och hur geroteknologi kan nyttjas/bidra till en god vård av äldre personer

Moment 1 (1,5sp). Den äldre människan. Gerontologi.
Moment 2 (4,5sp). Långvariga sjukdomstillstånd.
Moment 3 (1,5sp). Praktiska övningar relaterade till ovanstående moment.

Gerontologi. Biologiskt, psykologiskt och socialt åldrande. Styrkor och sårbarhet i relation till åldrandet, inkl. förmågan att hantera motgångar i åldrandet . Innebörden av ageism i samhället och för den äldre personen.
Äldrelag för Åland.Organisation av social- och hälsovårdstjänster (offentliga, privata och tredje sektorn inkl. närståendevård) samt kvalitetsrekommendationer gällande vård och omsorg av den äldre personen.
Omvårdnadsproblem relaterat till kommunikation (syn/hörsel/tal/annat modersmål/bildningsbakgrund/kognitiv förmåga); medvetandepåverkan, oro, förvirring, yrsel (inkl. fall); trötthet, vila och sömn; mag- tarmkanalen (diarré, förstoppning, fecesinkontinens); urinvägarna (urinretention, urininkontinens); smärta (inkl. grundläggande smärtfysiologi). Psykisk ohälsa bland äldre. Långvariga sjukdomstillstånd (ateroskleros, hypertoni, hyperlipidemi, cerebrovaskulär sjukdom, diabetes, funktionsstörning i tyroidea och paratyreoidea, osteoporos, artros, prostatahyperplasi, demenssjukdom) samt tillämpad farmakologi.

Obligatorisk närvaro vid arbete med patientfall, gruppträffar, seminarium och simulatorövningar. Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

1-5 (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

I kursen tillämpas de allmänna bedömningsanvisningarna för Högskolan på Åland och av de tre nivåer som beskrivs i bedömningsanvisningarna gäller:
Tillfredsställande insikter (1-2) förutsätter att den studerande har kunskaper i enlighet med lärandemålen och kan redogöra för teoretiska kunskaper liksom förklara dem i relation till praktiskt handlande, dvs. den studerande skall kunna:
argumentera för värden och värderingar och sjukskötarens roll i relation till äldre och långvarigt sjuka personer
beskriva det normala åldrandet ur biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv och redogöra för sjukdom och den förebyggande vården vid långvariga sjukdomstillstånd.
redogöra för kliniska riktlinjer och metoder för att kvalitetssäkra den äldre människans omvårdnadsbehov och främjande av hälsa
redogöra för den äldre människans möjligheter och rättigheter till olika stödinsatser

Goda insikter (3-4) förutsätter att den studerande har kunskaper av sådan kvalitet att det är rimligt att anta att hen har förutsättningar att på god nivå uppfylla lärandemålen i kursen genom att visa tillämpning av teoretiska kunskaper såväl i skrift som vid praktisk tillämpning (simulering och praktiska övningar), dvs. den studerande skall kunna:
identifiera värden och värderingar och sjukskötarens roll i relation till äldre och långvarigt sjuka personer
identifiera det normala åldrandet ur biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv och relatera sin kunskap till sjukdom och den förebyggande vården vid långvariga sjukdomstillstånd
tillämpa kliniska riktlinjer och metoder för att kvalitetssäkra den äldre människans omvårdnadsbehov och främjande av hälsa
identifiera den äldre människans möjligheter och rättigheter relaterat till olika stödinsatser

Utmärkta insikter (5) förutsätter att den studerande har kunskaper av utmärkt kvalitet och uppfyller med mycket god marginal de lärandemål som är uppställda för kursen genom att förklara, sammanfatta och ta ställning till teori och praktisk tillämpning (simulering och praktiska övningar), dvs. den studerande skall kunna:
motivera värden och värderingar och sjukskötarens roll i relation till äldre och långvarigt sjuka personer
sammanfatta det normala åldrandet ur biologisk, psykologisk och socialt perspektiv och dra slutsatser från teorier till sjukdom och den förebyggande vården vid långvariga sjukdomstillstånd
sammanfatta olika kliniska riktlinjer och metoder och dra slutsatser för att kvalitetssäkra den äldre människans omvårdnadsbehov och främjande av hälsa.
sammanfatta den äldre människans möjligheter och rättigheter och dra slutsatser av olika stödinsatser

Aldskogius, H. & Rydqvist, B. (2018). Den friska människan. Anatomi och fysiologi. Liber. Kap: Det friska åldrandet.

Blomqvist, K., Edberg, A., Ernsth Bravell, M. & Wijk, H. (red.). (2017). Omvårdnad & äldre. Studentlitteratur. Kapitel: Åldrandets olika dimensioner; Äldres hälsa och välbefinnande; Den förändrade kroppen, Avsnitt: Personcentrerade möten med äldre, Att åldras – vad innebär det, Besvär, symtom och tecken, När saker och ting ställs på sin spets.

Boman, E. (2016). Hälsa och livskvalitet bland äldre män och kvinnor på Åland. https://www.ha.ax/uploads/2018/04/boman_erika_halsa-bland-aldre-man-och-kvinnor-pa-aland_2016_hamka15.pdf

Ekwall, A. & Jansson, A. (red.). (2022). Omvårdnad & medicin. (2. uppl.) Studentlitteratur. Kapitel: Initial bedömning och grundläggande undersökningar; Risk för ohälsa; Läkemedel; Blodtrycket och dess komplikationer; Neurologiska sjukdomar: demenssjukdomar; Stroke; Endokrina sjukdomar: hypertyreos, hypotyreos, hyperparatyreoidism; Diabetes mellitus; Mag-tarmsjukdomar: diarré, förstoppning, avföringsinkontinens; Reumatiska sjukdomar och osteoporos: degenerativ ledsjukdom/artros, osteoporos.

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling http://www.fyss.se/

Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: samtal om levnadsvanor i vården. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Kapitel: Ohälsosamma levnadsvanor dödar flest; Utbredning av ohälsosamma levnadsvanor; Otillräcklig fysisk aktivitet; Ohälsosamma matvanor; Metabola fysiologiska riskfaktorer.

Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (FFS 28.12.2012/980). https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120980?search%5Btype%5D=pika&search%5Bpika%5D=28.12.2012%2F980

Läkemedelsboken. Läkemedelsbehandling hos äldre.
http://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedelsbehandling_hos_aldre.html

Nordeng, H. & Spigset, O. (2020). Farmakologi och läkemedelsanvändning. (3. uppl. tidigare upplagor kan användas). Studentlitteratur. Kapitel: Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar; Läkemedel vid diabetes och sjukdomar i endokrina organ; Läkemedel vid sjukdomar i rörelseapparaten; Äldre och läkemedel; Läkemedel vid smärtor)

Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund. (2020). Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023. Målet är ett äldrevänligt Finland. (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2020:30). https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162456

Svenskt demenscentrum. http://www.demenscentrum.se. Avsnitt: Demens ABC samt Nollvision

Vårdhandboken. http://www.vardhandboken.se . Avsnitt: Afasi, dysartri, dysfagi – vård och bemötande; Analinkontinens – vård och behandling; Bemötande av personer med funktionsnedsättning; Bemötande i vård och omsorg, transkulturellt perspektiv; Blåsövervakning vid sjukhusvård; Fallprevention; Förstoppning; Hörselnedsättning och rehabilitering; Lavemang; Orörlighet, komplikationer; Urininkontinens.

Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (2. uppl., tidigare upplaga kan användas) Studentlitteratur. Kapitel: Vila.

Äldrelag för Åland (ÅFS 2020:9). Ålands författningssamling. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2020_nr9.pdf samt Tillämpningsguide Äldrelag för Åland (2020:9) https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/tillamningsguide_aldrelag_for_aland_2020-9_040320.pdf

Biografi/skönlitterär bok enligt anvisningar

Artikelsamling.

Referenslitteratur
Dehlin, O. & Rundgren, Å. (2014). Geriatrik. Studentlitteratur.

Internetmedicin. Demens – utredning i primärvård.
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=112

Solheim, K.V. (2019). Demensguiden. Förhållningssätt och åtgärder i demensvården. Studentlitteratur.

Wiklund Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. Studentlitteratur. Kap. Minne, förståelse och information; Själv och andra; Från vaggan till graven. Smärta. Att förebygga ohälsa och främja hälsa. Sjukdomsförebyggande åtgärder. Hälsofrämjande åtgärder.

Ålands landskapsregering (2010). Kvalitetsrekommendation. Tjänster för äldre. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/kvalitetsrekommendation-tjanster-for-aldre.pdf

Ålands landskapsregering (2012). Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/riktlinjer-for-omsorg-och-vard-vid-demenssjukdom.pdf

Ålands landskapsregering (2019). Åland Folkhälsorapport 2019. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/folkhalsorapport_2019_270819.pdf

Ålands landskapsregering (2020). Plan för socialvården 2020 – 2024. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/socialvardsplan_2020-2024_reviderad_010720.pdf

Övrig litteratur från tidigare genomförda kurser för att uppfylla kursmålen.

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller)
Material i samband med praktiska övningar

Godkänt vitsord i samtliga kurser termin 1 och Grunder i farmakologi . Vidare krävs aktivt deltagande i Grundläggande omvårdnad.

Kursvitsord noteras i studiekort. Vitsordsskala 1-5 (Vid validering används vitsordet Godkänd).

Föreläsningar. Arbete i grupp. Gruppträffar. Seminarium. Simulatorövningar. Självstudier.Gruppexamination. Skriftlig individuell tentamen.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav skall vara godkända inom de senaste 5 åren.