Sjukskötare – Evidensbaserat arbete, kvalitet och säkerhet

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:

Personcentrering samt Etik och professionalitet i vården
– föra dialog (analys) om aktuella etikfrågor i arbetslivet i syfte att utveckla en ökad evidensbaserad etisk kompetens
– relatera etik och efterlevnad av lagstiftning till hållbar utveckling och kvalitet både vad gäller respekt för individ, mångfald och mänskliga rättigheter som miljö/miljörisker, ekonomi och säkerhet
– förstå innebörden i begreppen vårdkvalitet och patienttillfredsställelse (inom primärvård, specialiserad och högteknologisk vård)
– diskutera forskningsetiska ställningstaganden i relation till forskning och utvecklingsarbete

Ledarskap och företagande samt Klinisk vård
– reflektera över sjukskötarens ansvar/roll i att leda och utveckla vården, i det interprofessionella samarbete, i att bedriva evidensbaserat arbete samt i att skapa en kultur som tillåter detta
– inse vikten av teamarbete och patientsäkerhet samt den enskilda sjukskötarens roll och ansvar i detta

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– identifiera omvårdnadsvetenskapliga frågeställningar utifrån observationer i vårdverkligheten
– välja, argumentera för och använda teori och begrepp inom vetenskapsområdet som referensram för kliniskt arbete och/eller utvecklingsarbete inom omvårdnad
– arbeta systematiskt och evidensbaserat med hjälp av kvalitativa metoder, inklusive kvalitativ forskningsdesign

Främjande av hälsa och funktionsförmåga samt Handledning och undervisning
– reflektera över relevansen av metoder, tillvägagångssätt och allmän omvårdnad i relation till sjukskötarens ansvarsområden (att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande)
– skapa förutsättningar för och diskutera sambanden mellan samverkan, stöd, reflektion, kritiskt tänkande och feedback i det evidensbaserade vårdutövandet likaväl som i utvecklingsarbete inom omvårdnad

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– identifiera social- och hälsovårdens verktyg för säker patientvård samt relatera till dem i konkreta fall
– känna till det finländska och åländska hälso- och sjukvårdssystemets struktur och kvalitetsledning samt reformer, liksom dessas påverkan på kvalitet och säkerhet i daglig vårdverksamhet

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– bedriva en patientsäker vård genom att argumentera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet
– visa fördjupad kunskap och förmåga att använda forskningsresultat i vården och som underlag för kvalitets- och förbättringsarbete/utvecklingsarbete inom omvårdnad
– visa grundläggande kännedom om och redogöra för möjligheter och begränsningar med kvalitativa undersökningsmetoder
– uppvisa kvalitetsgranskning och källkritik vid användning av kvalitativa artiklar.

Moment 1 (2,5 sp). Kvalitetssäkring och patientsäkerhet
Moment 2 (5 sp). Evidensbaserat arbete och beslutsfattande

Ledarskapets betydelse utifrån klinisk erfarenhet och i relation till att arbeta evidensbaserat, säkert och med kvalitet. Patientsäkerhet; metoder och kvalitetsledning. Säkerhetskultur- och klimat – vad är säkerhet. Fördjupning i avvikelserapportering. LEAN. Etik och hållbar utveckling – hållbart förbättringsarbete, socialt hållbarhetsarbete. Lagstiftning: patienträttigheter, miljöskydd och renhållning. Kvalitativ metod inkl. forskningsetiska frågeställningar. Teoretiska byggstenar för att leda förändringsarbete och en patientsäker vård. Utvecklingsarbete med explicit förankring i frågeställningar/problem i det kliniska omvårdnadsarbetet. Litteratursammanställning. Intervjumetodik. Begreppsanalys. Kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar. Fördjupning i evidensbegreppet. Kunskapsutveckling genom induktion och deduktion – förändrings-, kvalitets- och förbättringsarbete i teori och praktik. Vårdvetenskap som grund för det professionella beslutsfattandet; vårdteoretiker såsom Eriksson, Halldorsdottir, Martinsen, Orem, Travelbee, Parse, Roach, Roy och Watson. Peer learning. Presentationsteknik – skriftlig och muntlig framställning. Det vetenskapliga samfundets krav och förväntningar på vetenskapliga arbeten/texter.

Obligatorisk närvaro i samband med introduktion liksom under seminarier och grupparbeten/workshops.

VG, G (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Aktivt deltagande vid uppföljningar i grupp, samt vid seminarium och workshops. Gruppexamination inkl. muntlig presentation. Nätbaserad examination.

Alligood, M.R. & Marriner-Tomey, A. (red.). (2018). Nursing theorists and their work (9. ed., även tidigare upplagor kan användas). Elsevier/Mosby. (valda delar beroende av teoretisk referens, och upplaga beror av vilken omvårdnadsteoretiker som är aktuell)

Bidstrup Jörgensen, B. & Östergaard Stenfeldt, V. (red.). (2012). Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling. Liber.

Boström, A-M., Nordström, G. & Wilde-Larsson, B. (2017). Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård (2. uppl.). Studentlitteratur. Kap. Säker vård- idag och imorgon; Säkrare vård – från teori till praktik i det kliniska mikrosystemet; Vårdkvalitet och patienttillfredsställelse; Förbättringsarbete och förändringsprocessen; Teamarbete och patientsäkerhet; Systematiska översikter som underlag för kvalitets- och förbättringsarbete i vården.

Bärkraft.ax. De sju strategiska utvecklingsmålen 2030. https://www.barkraft.ax/vara-mal/de-sju-strategiska-utvecklingsmalen-2030

Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.). (2019). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling (3. uppl.). Studentlitteratur. Kap. Kvalitetsutveckling inom omvårdnad; Standardiserade vårdplaner; Patientsäkerhet; Hållbar utveckling i kliniskt vårdarbete.

Eriksson, K. & Martinsen, K. (2009). Å se og å innse. Om ulike former for evidens. Akribe As. Kap. Evidens – det sanna, det sköna, det goda och det eviga.

Henricson, M. (red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur. Kap. Forskningsetik; Kvalitativ design; Kvalitativ forskningsintervju; Fokusgrupper; Etnografi och deltagande observation; Systematisk litteraturöversikt; Metasyntes.

Institutet för hälsa och välfärd (2012). Handbok om patientsäkerhet. http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/79937/d7da94ba-7232-4e48-bf17-ea684ef84146.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Kontaktpunkten för gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Dina rättigheter. https://www.eu-halsovard.fi/dina-rattigheter/

Lag om patientens ställning och rättigheter (FFS 1992/785). http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1992/19920785

Landskapslag (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2019_nr9.pdf

Landskapslag om miljöskydd (2008:124). http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2008-nr124.pdf

Landskapslag (2018:83) om tillämpning av rikets avfallslag. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2018_nr83.pdf

Polit, D. & Beck, T. (2020). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (11th ed.). Wolters Kluwer. Kap. Foundations of Nursing Research, Conceptualizing and planning a study to generate evidence for nursing, Designing and conducting qualitative studies to generate evidence for nursing, Building an evidence base for nursing practice.

Social- och hälsovårdsministeriet (2017). Patient- och klientsäkerhetsstrategi 2017-2021. Statsrådets principbeslut (Publikationer 2017:10). http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/80353/10_2017_Patient-och%20klientsakerhetsstrategi%202017-2021.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses (FFS 341/2011). http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110341

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. http://www.sbu.se/

Suomi.fi. Val av vårdenhet. https://www.suomi.fi/medborgare/halsa-och-sjukvard/om-du-blir-sjuk/guide/val-av-vardenhet

Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur. Kap. Värdighet, Lidande; Försoning

Willman, A., Stolz, P. & Bahtsevani, C. (2016). Evidensbaserad omvårdnad (4. uppl., tidigare upplagor kan användas). Studentlitteratur. Kap. Evidensbaserad omvårdnad; Omvårdnadsvetenskap och forskning; Utvärderingsforskning; Precisering av forskningsproblem och kriterier; Litteratursökning; Tolka, värdera och sammanväga bevis.

Artikelsamling.

Referenslitteratur:
Hommel, A. & Andersson, Å. (red.). (2018). Kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Sjuksköterskans professionella ansvar. Studentlitteratur.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2021). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv (4. uppl.). Liber.

Segesten, K. (2006). Vårdforskningens begrepp. Studentlitteratur.

Shackman, G. (2015). Methods – Qualitative. http://gsociology.icaap.org/methods/qual.htm

Sherwood, G. & Barnsteiner, J. (red.). (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad. Studentlitteratur.

Wiklund Gustin L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur och Kultur.

Övrig relevant litteratur (primärkällor omvårdnadsteori samt källor som berör det aktuella problemområdet).

Övrig litteratur från tidigare genomförda kurser för att uppfylla kursmålen.

Godkänt vitsord i samtliga kurser termin 1, 2 och 3.

Kursvitsord noteras i studiekort. U, G, VG. Vid validering används vitsordet Godkänd.

Föreläsningar. Självstudier. Grupparbete/workshops. Nätbaserad undervisning.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav ska vara godkända inom de senaste fem åren.