Sjukskötare – Hälsofrämjande arbete

Kvantitativ metod, epidemiologi och statistik 3sp
Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– redogöra för begrepp relevanta för kvantitativ metod inklusive kvantitativ forskningsdesign och grundläggande statistiska begrepp och tester
– tillgodogöra sig och kritiskt granska kvantitativa forskningsresultat inkl. beakta forskningsetiska riktlinjer i samband med kvantitativ forskningsdesign
– själv genomföra statistiska beräkningar genom att tillämpa programvara för bearbetning av statistiska datamaterial samt tolka och kritiskt granska resultat
– visa insikter i forskningsområden och teori väsentliga för omvårdnad med fokus på hälsofrämjande arbete

Innehåll:
Moment 1 (3sp). Kvantitativ metod, epidemiologi och statistik. Grundläggande epidemiologiska begrepp samt kvantitativ studiedesign och metod. Forskningsetiska frågeställningar i samband med kvantitativ forskning. Kritisk granskning av kvantitativa studier. Deskriptiv och analytisk statistik inklusive övningar i statistikprogrammet Jamovi.

Hälsofrämjande, folkhälsoarbete och pedagogik 7sp
Personcentrering
– motivera vikten av att patienter och närstående bemöts utifrån deras specifika behov oberoende av ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och/eller handikapp/funktionsnedsättning/missbruk i relation till hälsofrämjande arbete
– motivera vikten av tillvaratagande av patientens och närståendes resurser liksom patientens upplevelser och erfarenhetsbaserade kunskap i syfte att främja delaktigheten i det hälsofrämjande arbetet

Etik och professionalitet i vården
– ha insikter i lagstiftning och dess betydelse i det hälsofrämjande arbetet
– kunna analysera vårdetiska dilemman, i sambandet mellan personens frihet att välja och ansvar för den egna hälsan och personalens förhållningssätt till känslan av stress över situationen, för att undvika utbrändhet
– reflektera över betydelsen av personalens kommunikations- och empatiska förmåga, ansvar och självreflektion i det hälsofrämjande arbetet med patienter och närstående

Ledarskap och företagande
– reflektera över sjuksköterskans ansvar, möjligheter och utmaningar att leda ett hälsofrämjande arbete även syftande till social och ekonomisk hållbarhet

Klinisk vård
– redogöra för patofysiologi, symtom och tecken, diagnostik, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid missbruk, liksom förklara inverkan på en persons och dess närståendes välmående
– redogöra för de vanligast förekommande fysiologiska, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningarna (ADHD, autism, Aspergers syndrom, Downs syndrom) och omvårdnadens betydelse för de specifika behoven

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– identifiera samhällets folkhälsoproblem genom att dra nytta av hälsostatistik och utifrån det förklara faktorer som förebygger ohälsa hos befolkningen

Handledning och undervisning
– åskådliggöra hur motivation, personlig reflektion och målsättning påverkar förutsättningarna för lärandet och redogöra för metoder för att utforska och förstärka inre motivationen till förändring
– tillämpa tekniker inom motiverande samtal för att optimera kommunikationen i patientundervisningssituationer, för att motivera och stödja till hälsofrämjande och förebyggande åtgärder vid exempelvis ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel), kost och motion samt för att förebygga och hantera motstånd i samband med förändringsarbete bland patienter
– redogöra för och reflektera över olika metoder för handledning och undervisning för att möta personens (patienter/närstående/studerande/medarbetare) behov

Främjande av hälsa och funktionsförmåga
– utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv redogöra för folkhälsoarbetet
– förklara grundläggande begrepp och definitioner i folkhälso- och hälsofrämjande arbete
– relatera omvårdnadsteorier till hälsofrämjande arbete
– se samband mellan samhälleliga beslut, strukturer och främjandet av hälsa och reflektera över hälsofrämjande insatser på individ, grupp och samhällsnivå
– identifiera hälsoskillnader och ojämlik hälsa mellan olika befolkningsgrupper samt ha förståelse för vikten av minskade hälsoskillnader i samhället (bl. a genom ökad social hållbarhet) i relation till intersektionella aspekter (ålder, genus, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och handikapp/funktionsnedsättning)
– identifiera och inse vikten av preventivt arbete på olika stadier (primär, sekundär, tertiär prevention)
– förklara centrala begrepp inom e-hälsa, kunna beskriva e-hälsans utveckling med utgångspunkt i människans behov och känna till och tillämpa olika e-teknologi som kan tillämpas i det hälsofrämjande arbetet liksom hjälpmetoder som används i vården av funktionshindrade
– identifiera och att relatera vikten av hälsoresurser i hälsofrämjande arbete och att identifiera och förebygga riskfaktorer som orsakar försämrad hälsa, funktions- och arbetsförmåga samt sjukdom

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– förstå vikten av multi- och interprofessionell samverkan för patientens möjligheter att uppnå förbättrad hälsa samt vara insatt i aktuella social- och hälsovårdstjänster och tjänster inom tredje sektorn, för att främja hälsa
– inventera behov av, redogöra för och kritiskt reflektera (möjligheter/begränsningar/ hållbarhet) över hur informations- och kommunikationsteknik kan användas för att underlätta och utveckla arbetet inom vård och omsorg för att främja hälsa utifrån människans behov och livssituation

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovården
– relatera till styrdokument utformade på nationell och lokal nivå med relevans för primärvård och folkhälsoarbete

Innehåll:
Moment 2 (7sp). Hälsofrämjande folkhälsoarbete och pedagogik. Folkhälsovetenskap som begrepp, hälsofrämjande arbete och förebyggande åtgärder för befolkningen i lokalsamhället utifrån ett evidensbaserat fokus. Handledning och undervisning i hälsofrämjande arbete. Hälsopedagogik. Pedagogiska teorier om lärande och strategier för information och undervisning. Stages of changes-modellen och motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) liksom träning i grundläggande kommunikationsfärdigheter. ANDTS. Sömn, utmattning och stresshantering.

Projektarbete 2,5sp
Främjande av hälsa och funktionsförmåga

– planera, genomföra och utvärdera ett evidensbaserat hälsofrämjande projekt på individ-/, grupp-/ och samhällsnivå
Innehåll:
Moment 3 (2,5sp). Projektarbete. Studerande ska inom ramen för projektarbete i samarbete med andra planera, genomföra och evaluera hälsofrämjande projekt. E-hälsa.

Mödrahälsovård 1,5sp
Klinisk vård
– redogöra för reproduktionsorganens anatomi, fysiologi och endokrinologi såsom menstruationscykeln och klimakteriet
– redogöra för en normal graviditet, förlossning och puerperium samt inse amningens betydelse och vad som kan stödja amning
– redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention (inkl screeningmetoder) och rehabilitering vid olika gynekologiska symtom och sjukdomar, tänkbara behandlingar

Innehåll:
Moment 4 (1,5sp). Mödrahälsovård (gynekologi, obstetrik, barn, familjefokuserad omvårdnad). Reproduktionsorganens anatomi och fysiologi. Vanliga symtom och sjukdomstillstånd relaterat till reproduktiv hälsa.

Barnhälsovård 2sp
Personcentrering
– redogöra för begreppen familjefokuserad/-centrerad omvårdnad liksom barnets rättigheter som patient, samt vårdnadshavares och vårdares rättigheter och skyldigheter i förhållande till vård av barn

Etik och professionalitet i vården

– kunna analysera vårdetiska dilemman i samband med vård av barn och våld i familjen

Klinisk vård
– redogöra för barns och ungdomars normala utveckling samt psykologiska reaktioner vid sjukdom och/eller sjukhusvistelse
– redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid vanliga symtom och sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar samt exemplifiera hur omvårdnad bör anpassas till barn och ungdomar
– förklara familjevåldets påverkan på barns och ungdomars hälsa och livsvillkor
– redogöra för de vanligast förekommande fysiologiska (cerebral pares, ryggmärgsbråck) och omvårdnadens betydelse för de specifika behoven

Innehåll:
Moment 5 ( 2sp). Barnhälsovård. Allmän pediatrisk omvårdnad. Hälsa och sjukdom hos barn – specifik omvårdnad vid vanliga symtom och sjukdomstillstånd inom pediatrisk vård. Barn och ungdomars fysiska och psykosociala utveckling samt främjande av barns och ungdomars hälsa. Familjens betydelse för hälsa och utveckling. Våld. Funktionsnedsättningar. Hjärt-lungräddning (HLR) på barn.

Grunderna i vaccinationskunskap 2 sp
Klinisk vård
– uppvisa kunskap i förebyggande av smittsamma vaccinerbara sjukdomar, samhällseffekterna av vaccinering och det nationella vaccinationsprogrammet
– redogöra för betydelsen av vaccinatörens egenskaper kunskap i att administrera vaccin och förutse eventuella biverkningar

Innehåll:
Moment 6 (2sp). Grunderna i vaccinationskunskap.

Se ovan.

Obligatorisk närvaro under seminarier, gruppsarbeten och presentationer.
Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

VG, G (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Aktivt deltagande vid uppföljningar i grupp, seminarium, praktiska övningar och fältarbete. Gruppexamination och individuella inlämningsuppgifter.

Allgulander, C. (2019). Klinisk psykiatri (4. uppl.). Studentlitteratur. Kapitel: Substanssyndrom och spelsyndrom.

Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2020). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror (2. uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur.

Borgfeldt, C., Åberg A., Anderberg, E. & Andersson U-B. (2019). Obstetrik och gynekologi (5. uppl.). Studentlitteratur.

Edwinson Månsson, M. & Enskär, K. (red.) (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad (2. uppl.). Studentlitteratur.

Henriksson, O. & Rasmusson, M. (2018). Fysiologi: med relevant anatomi (4. uppl.). Studentlitteratur. Kapitel: Fortplantningen.

Holm Ivarsson, B. (2016). MI, motiverande samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården (3.uppl.). Gothia förlag.

Klang Söderkvist, B. (red.). (2018). Patientundervisning (4. uppl.). Studentlitteratur.

Kostenius, C. & Lindqvist, A.K. (2006). Hälsovägledning. Från tanke till ord och handling. Studentlitteratur.

Larsson C., Murdaugh L.C., Parsons, A.M., Pender J.N. (2021). Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Studentlitteratur.

Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin, C. (2016). Barnhälsovård: att främja barns hälsa (6. uppl.). Liber.

Orth-Gomér, K. & Perski A. (2008). Preventiv medicin. Teori och praktik (2.uppl.). Studentlitteratur. Kapitel: Att påverka individer- om förnuft, känsla och motivation i människors val av livsstil; Lokala interventionsstrategier: hur påverkar man hela samhället; Att stärka det sociala stödet

Pipping, L. (2017). Kärlek och stålull : om att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. Gothia fortbildning.

Rindstedt, C. (2013). Barn möter vården (1. uppl.). Studentlitteratur.

Sandberg H. ( 2014). Sjuksköterskans samtal. Professionalitet och medmänsklighet. Studentlitteratur.

Scriven, A. (2013). Ewles & Simnett Hälsoarbete (3. uppl.). Studentlitteratur. Kapitel: Att arbete med lokala folkhälsoprojekt.

Svensk sjuksköterskeförening (2015). Jämlik vård och hälsa. Hämtat 11.05.2021.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623147d/1584003989617/j%C3%A4mlik%20v%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa.pdf

Ålands landskapsregering (2019). Åland. Folkhälsorapport 2019. Hämtad 11.05.2021
https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/folkhalsorapport_2019_270819.pdf

Ålands landskapsregering. (u.d.). Hälsopolitiskt program för Åland för 2010-2020. Mariehamn: Ålands landskapsregering. Hämtad 11.05.2021. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/halsopolitiskt-program-for-aland-2010-2020.pdf

Lagsamling

Artikelsamling- engelsk

Referenslitteratur

Andreasson, S., Chikritzhs, T., Dangardt, F., Holder, H., Naimi, T. & Stockwell, T. (2021). Alkohol och Coronapandemin: om människor, samhälle och politik. Alkoholen och samhället 2021. Svensk sjuksköterskeförening, SFAM, Svensk förening för Beroendemedicin, SAFF, CERA, SIGHT & IOGT-NTO. Hämtad 11.05.2021. https://www.swenurse.se/download/18.5c16b8c41768432450393f54/1611586541024/Alkohol%20och%20coronapandemin%20alkoholen%20och%20samhallet%202021.pdf

Björngren Cuadra, K. (2010). Omvårdnad i mångkulturella rum. Studentlitteratur.

Boman, E. (2015). Hälsa och livskvalitet bland äldre män och kvinnor på Åland 2015 (HÄMKÅ15). Högskolan på Åland. Hämtad 11.05.2021. https://www.ha.ax/uploads/2018/04/boman_erika_halsa-bland-aldre-man-och-kvinnor-pa-aland_2016_hamka15.pdf

Bramhagen., A-C. & Carlsson, A. (red.) (2013). Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Studentlitteratur.

Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Faktabok. (3. uppl.). Liber.

Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna (3. uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur.

Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl.). Studentlitteratur.

Gard, G. & Melander Wikman, A. ( red.) ( 2012). E-hälsa – innovationer, metoder, interventioner och perspektiv. Studentlitteratur.

Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: samtal om levnadsvanor i vården (1. utg.). Natur & kultur.

Hälsobyn. https://www.terveyskyla.fi/sv

Institutet för hälsa och välfärd (2013). Enkäten Hälsa i skolan 2013. Rapport för Åland. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd. Hämtad 06.06.2019.
http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/halsa-i-skolan-2013-ak-8-och-9-och-gymnasiet.pdf

Institutet för hälsa och välfärd (2015). Enkäten Hälsa i skolan 2015. Rapportering av de läroanstalts-,undervisningsställe- och kommunspecifika resultaten. Institutet för hälsa och välfärd. Hämtad 01.05.2021. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/halsa-i-skolan-aland-2015-gymnasiet.pdf

Kostenius, C. & Lindqvist, A-K (2006). Hälsovägledning. från tanke till ord och handling. Studentlitteratur.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2021). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv (4. uppl., tidigare upplaga kan användas). Liber.

Miller, W. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal. Att hjälpa människor till förändring (3. utg.). Natur och kultur.

Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. ( 2017). Grundläggande folkhälsovetenskap (4. uppl.). Liber

Svanström, L. (2012). En introduktion till folkhälsovetenskap (2. uppl). Studentlitteratur.

Tveiten S. (2018). Hälsopedagogik. Studentlitteratur.

Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (1. uppl.) Studentlitteratur. Kapitel: Hälsa; Dygd och etik; Ansvar och makt

Ålands landskapsregering (2017). Hälsa i skolan. Hämtat 11.05.2021. http://www.regeringen.ax/styrdokument-rapporter-publikationer/halsa-skolan-0

Ålands Landskapsregering (2019). Äldres psykiska ohälsa. Projektrapport. Hämtad 11.05.2021. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/aldres_psykiska_ohalsa_-_projektrapport_2019.pdf

Artikelsamling- engelsk

Godkänt vitsord i samtliga kurser i termin 1-4.

Kursvitsord noteras i studiekort

Föreläsningar. Arbete enskilt och i grupp. Praktiska övningar. Portfolio. Projektarbete. Litteraturstudier. Studiebesök. Grunderna i vaccinationskunskap genomförs som distanskurs.