Sjukskötare – Den äldre människan och långvariga sjukdomstillstånd

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:
Personcentrering
– motivera betydelsen av personcentrering/att se människan samt intra- och interprofessionellt samarbete i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd
– definiera begreppet ageism (ålderism) och identifiera uttryck för ageism i samhället och i omvårdnad

Etik och professionalitet i vården
– identifiera etiskt svåra situationer som förekommer i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd, samt med hjälp av teori/modeller kunna analysera samt motivera sina ståndpunkter
– redogöra för åldrandet som ett led i människans hela utvecklingsprocess samt identifiera styrkor och sårbarhet i åldrandet av betydelse för att kunna erbjuda god vård
– reflektera över den äldre personens och närståendes behov av trygghet, integritet och främjande av välmående och självständighet i samband med att en flytt till vårdinrättning blir aktuell, samt över innebörden av ett professionellt och värdigt bemötande i detta sammanhang
– visa förmåga att reflektera över hur den allmänna debatten om problem och kvalitetsbrister på vårdinrättningar kan inverka på den äldre personens och närståendes inställningar, farhågor och förväntningar när det gäller institutionsvård
– visa beredskap för att fortsätta utveckla ett empatiskt förhållningssätt och bemötande med målsättningen att i varje vårdsituation, utan att åsidosätta den professionellas eget välbefinnande, kunna sträva efter att vara lyhörd för patientens behov samt värdesätta och ta tillvara patientens perspektiv (och i förekommande fall närståendes behov och perspektiv)
– visa medvetenhet om äldre personers förhöjda risk att bli utsatta för övergrepp/våld samt tvång och begränsande åtgärder, och redogöra för förebyggande arbete och bemötandestrategier gällande äldre personer som blivit utsatta för tvång och begränsande åtgärder och/eller våld

Ledarskap och företagande
– reflektera över sjukskötarens ansvar/roll i vården av den multisjuka äldre patienten
– reflektera över sjukskötarens ansvar/roll i utvecklingen av det interprofessionella samarbetet i vården av äldre personer

Klinisk vård
– redogöra för det “normala” åldrandet (gerontologi)
– urskilja särdrag när det gäller grundprinciper och särskilda överväganden vid läkemedelsbehandling av den äldre personen
– redogöra för uppkomst, symtom, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt förebyggande vid vanligt förekommande långvariga sjukdomstillstånd
– redogöra för vanligt förekommande omvårdnadsproblem i samband med vård av äldre personer och patienter med långvariga sjukdomstillstånd; kännetecken, uppkomst, förebyggande samt omvårdnadsåtgärder efter bästa kunskapsläge (evidens)
– beskriva omvårdnadsprocessens struktur på ett överskådligt sätt, samt med stöd av en forskningsbaserad dokumentationsmodell (VIPS) förklara begreppen problem/behov, risker och resurser, omvårdnadsmål, omvårdnadsåtgärder och omvårdnadsresultat och kunna relatera dessa begrepp till kursens patientfall
– tillämpa ovanstående lärandemål i samband med simulatorövningar

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– motivera betydelsen av att evidensbaserad vård integreras i arbetet inom hälso- och sjukvården, här med fokus på vård av äldre personer och vård vid långvariga sjukdomstillstånd
– genom att fördjupa sig i ett urval av artiklar från omvårdnadsdisciplinen, visa inblick i vårdforskning och i att kvalitetsgranska forskning
– i diskussioner, övningar och övriga arbeten kring kursrelevanta teman ge prov på tillämpning av kliniska riktlinjer inklusive metoder och verktyg efter bästa kunskapsläge (evidens)
– relatera till FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) ett evidensbaserat kunskapsstöd som beskriver hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla en mängd olika sjukdomstillstånd (artros, blodfettsrubbningar, demens, diabetes, hypertoni, metabola syndromet. osteoporos, stroke, övervikt och fetma)

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– redogöra för generella riskfaktorer hos äldre och/eller personer med långvariga sjukdomstillstånd – riskfaktorer som i frånvaro av åtgärder skulle kunna leda till problem samt som kan förhindras genom förebyggande åtgärder (ss FYSS)
– definiera begreppet behandlingsnivå, inklusive beslutsgång och dokumentation när det gäller behandlingsnivå samt konsekvenser för omvårdnaden, här med hänsyn till multisjuka äldre

Främjande av hälsa och funktionsförmåga samt Handledning och undervisning
– reflektera över relevansen av att integrera främjandet av sunda levnadsvanor till en självklar del av omvårdnadsarbetet
– diskutera sambanden mellan medvetna, sunda levnadsvanor såväl när det gäller att fördröja ohälsa som när det gäller att återfå livskvalitet vid ohälsa, samt redogöra för rådande rekommendationer om sunda levnadsvanor
– visa grundläggande kännedom om metoder som har visat sig kunna stödja förändring vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– beskriva servicestrukturen inom social- och hälsovård i relation till den äldre människan, inkl. organisering av social- och hälsovårdstjänster (offentliga, privata och tredje sektorn) samt aktuella kvalitetsrekommendationer när det gäller vård och omsorg av äldre personer, inkl. äldre personers möjligheter och rättigheter till att få hjälp att föra sin talan inom socialvården och hälso- och sjukvården i synnerhet, inklusive juridiska former för att företräda en annan person
– diskutera äldre personers möjligheter och rättigheter till olika typer av stödinsatser och omvårdnad i hemmet samt förutsättningar och riktlinjer som gäller i samband med hemsjukvård
– känna till begreppet geroteknologi och hur geroteknologi kan nyttjas/bidra till en god vård av äldre personer

Moment 1 (1,5sp). Den äldre människan. Gerontologi.
Moment 2 (4,5sp). Långvariga sjukdomstillstånd.
Moment 3 (1,5sp). Praktiska övningar relaterade till ovanstående moment.

Gerontologi. Biologiskt, psykologiskt och socialt åldrande. Styrkor och sårbarhet i relation till åldrandet, inkl. förmågan att hantera motgångar i åldrandet (coping och adaption; självförtroende, självförmåga och kontrollfokus). . Innebörden av ageism i samhället och för den äldre personen. Organisation av social- och hälsovårdstjänster (offentliga, privata och tredje sektorn inkl. närståendevård) samt kvalitetsrekommendationer gällande vård och omsorg av den äldre personen. Omvårdnadsproblem relaterat till kommunikation (syn/hörsel/tal/annat modersmål/bildningsbakgrund/kognitiv förmåga); medvetandepåverkan, oro, förvirring, yrsel (inkl. fall); trötthet, vila och sömn; mag- tarmkanalen (diarré, förstoppning, fecesinkontinens); urinvägarna (urinretention, urininkontinens); smärta (inkl. grundläggande smärtfysiologi). Psykisk ohälsa bland äldre. Långvariga sjukdomstillstånd (ateroskleros, hypertoni, hyperlipidemi, cerebrovaskulär sjukdom, diabetes, funktionsstörning i tyroidea och paratyreoidea, osteoporos, artros, prostatahyperplasi, demenssjukdom) samt tillämpad farmakologi. Läkemedel och äldre.

Obligatorisk närvaro vid arbete med patientfall, gruppträffar, seminarium och simulatorövningar. Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

VG, G (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Aktivt deltagande vid uppföljningar i grupp, seminarium, praktiska övningar. Gruppexamination. Skriftlig individuell tentamen.

Blomqvist, K., Edberg, A., Ernsth Bravell, M. & Wijk, H. (red.). (2017). Omvårdnad & äldre. Lund: Studentlitteratur. Avsnitt: Personcentrerade möten med äldre, Att åldras – vad innebär det, Besvär, symtom och tecken, När saker och ting ställs på sin spets.

Boman, E. (2016). Hälsa och livskvalitet bland äldre män och kvinnor på Åland. [www] Hämtad 20.2.2016. https://www.ha.ax/uploads/2018/04/boman_erika_halsa-bland-aldre-man-och-kvinnor-pa-aland_2016_hamka15.pdf

Ekwall, A. & Jansson, A. (red.). (2016). Omvårdnad & medicin. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Initial bedömning och grundläggande undersökningar; Risk för ohälsa; Läkemedel; Blodtrycket och dess komplikationer; Neurologiska sjukdomar: demenssjukdomar; Stroke; Endokrina sjukdomar: hypertyreos, hypotyreos, hyperparatyreoidism; Diabetes mellitus; Mag-tarmsjukdomar: diarré, förstoppning, avföringsinkontinens; Reumatiska sjukdomar och osteoporos: degenerativ ledsjukdom/artros, osteoporos.

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling http://www.fyss.se/ [www] Hämtad 24.10.2019.

Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: samtal om levnadsvanor i vården. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Kapitel: Ohälsosamma levnadsvanor dödar flest; Utbredning av ohälsosamma levnadsvanor; Otillräcklig fysisk aktivitet; Ohälsosamma matvanor; Metabola fysiologiska riskfaktorer.

Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (FFS 28.12.2012/980). [www] Hämtad 24.10.2019 https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120980?search%5Btype%5D=pika&search%5Bpika%5D=28.12.2012%2F980

Läkemedelsboken. Läkemedelsbehandling hos äldre. [www] Hämtad 24.10.2019.
http://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedelsbehandling_hos_aldre.html

Norberg, A., Lundman, B. & Santamäki Fischer, R. (2012). Det goda åldrandet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Syn på åldrande och äldre personer; Inre styrka hos äldre personer; Transitioner under åldrandet; Andlighet i åldrandet; Den åldrande kroppen.

Nordeng, H. & Spigset, O. (2014). Farmakologi och läkemedelsanvändning. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdom; Läkemedel vid diabetes och sjukdomar i endokrina organ; Läkemedel vid sjukdomar i rörelseapparaten; Läkemedel och äldre; Läkemedel vid smärta

Social- och hälsovårdsministeriet. (2017). Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2017–2019 (Social-
och hälsovårdsministeriets publikationer 2017:7). [www] Hämtad 24.10.2019. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3420-7 och/eller Statens offentliga utredningar. Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (S 2015:03). [www] Hämtad 24.10.2019. http://www.sou.gov.se/nationell-kvalitetsplan-aldre/

Svenskt demenscentrum. [www] Hämtad 24.10.2019. http://www.demenscentrum.se. Avsnitt: Demens ABC samt Nollvision

Svensk geriatrik. Äldrevård och äldremedicin i öppen och slutenvård. (2015). Tema åldrande. [www] Hämtad 24.10.2019. https://svenskgeriatrik.se/wp-content/uploads/SG4.15.pdf

Vårdhandboken. [www] Hämtad 24.10.2019. http://www.vardhandboken.se . Avsnitt: Afasi, dysartri, dysfagi – vård och bemötande; Analinkontinens – vård och behandling; Bemötande av personer med funktionsnedsättning; Bemötande i vård och omsorg, transkulturellt perspektiv; Blåsövervakning vid sjukhusvård; Fallprevention; Förstoppning; Hörselnedsättning och rehabilitering; Lavemang; Orörlighet, komplikationer; Urininkontinens.

Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (2. uppl., tidigare upplaga kan användas) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Ensamhet; Vila; Försoning; Hopp; Livskraft och livshållning.

Ålands landskapsregering (2010). Kvalitetsrekommendation. Tjänster för äldre [www] Hämtad 24.10.2019. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/kvalitetsrekommendation-tjanster-for-aldre.pdf

Ålands landskapsregering (2012). Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom [www] Hämtad 24.10.2019. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/riktlinjer-for-omsorg-och-vard-vid-demenssjukdom.pdf

Ålands landskapsregering (2019). Plan för socialvården 2019 – 2023. [www] Hämtad 24.10.2019. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/socialvardsplan_2019-2023.pdf

Biografi/skönlitterär bok enligt anvisningar

Artikelsamling.

Referenslitteratur
Dehlin, O. & Rundgren, Å. (2014). Geriatrik. Lund: Studentlitteratur.

Internetmedicin. Demens – utredning i primärvård. [www] Hämtad 24.10.2019.
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=112

Solheim, K.V. (2019). Demensguiden. Förhållningssätt och åtgärder i demensvården. Lund: Studentlitteratur.

Sveriges kommuner och landsting. Diabetesvård, kunskapsstöd. [www] Hämtad 24.10.2019 https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/kunskapsstyrningnationellaprogramrad/diabetesvard.225.html

Ålands landskapsregering (2019). Åland Folkhälsorapport 2019. [www] Hämtad 24.10.2019. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/folkhalsorapport_2019_270819.pdf

Ålands landskapsregering. (2019). Äldres psykiska ohälsa – projektrapport. [www] Hämtad 24.10.2019 https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/article/aldres_psykiska_ohalsa.pdfÖvrig litteratur från tidigare genomförda kurser för att uppfylla kursmålen.

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller)
Material i samband med praktiska övningar

Godkänt vitsord i samtliga kurser termin 1 och Grundkurs i medicinsk vetenskap 2. Vidare krävs aktivt deltagande i Grundläggande omvårdnad.

Kursvitsord noteras i studiekort. U, G, VG. Vid validering används vitsordet Godkänd.

Föreläsningar. Arbete i grupp. Gruppträffar. Seminarium. Simulatorövningar. Självstudier.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav skall vara godkända inom de senaste 5 åren.