Sjukskötare – Omvårdnad av patienter inom primärhälsovård och vid psykisk ohälsa

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

Personcentrering och
Etik och professionalitet i vården
– uppvisa en utvecklad förmåga att lyssna aktivt, att föra samtal som skapar förtroende och att bygga upp en relation till den andra människan – visa förmåga att med empati och ett etiskt förhållningssätt tillvarata patientens integritet, medverka till att göra självständiga och medvetna val och tillgodose patientens och de närståendes behov av information, känslomässigt stöd och trygghet med särskild fokus på hur detta förverkligas i hälsofrämjande syfte och/eller i relation till lidande i samband med psykisk ohälsa
– arbeta och handla enligt grundläggande värderingar och etiska principer och uppvisa ett förhållningssätt som genomsyras av dialog, delaktighet och jämlikhet i mötet med personen samt visa förmåga att reflektera över etik och jämlikhet/ojämlikhet i hälsofrämjande arbete
– reflektera tillsammans med handledare, medstuderande och handledande lärare över etiska frågeställningar (utgående från vårdhändelser, patientberättelser och forskning) i aktuell vårdkontext
– följa lagstiftning och etiska riktlinjer gällande hälsofrämjande arbete

Ledarskap och företagande
– leda det dagliga omvårdnadsarbetet (fördela, prioritera och delegera) och organisera omvårdnaden inom psykiatrisk vårdkontext och/eller inom primärhälsovård/hälsofrämjande arbete
– identifiera behov av och stödja utvecklingsarbete inom verksamheten tillsammans med medarbetare/handledare/medstuderande
– identifiera det förebyggande arbetet på arbetsplatsen (ex. rusmedelsbruk) samt hur bearbeta risker, skador och problem som kan uppstå under yrkesutövning

Klinisk vård
– uppvisa förmåga att bedriva hälsofrämjande och förebyggande omvårdnadsarbete utifrån de vårdvetenskapliga och folkhälsovetenskapliga perspektiven i relation till patienter inom primärvårds- och psykiatrisk kontext
– tillämpa teoretisk kunskap som berör barnhälsovård och barnsjukvård, mödrahälsovård och kvinnosjukdomar samt psykisk ohälsa och funktionsnedsättning i vårdplanering och utövande av omvårdnad (bedöma vårdbehov, identifiera patienters hälsoresurser och hälsohinder och/eller bedöma hälsorisker genom att observera och samtala med patienten och/eller närstående samt planera omvårdnaden)
– visa förmåga att administrera och hantera farmaka utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt med särskild fokus på psykofarmaka inom såväl sluten som öppen vård samt reflektera över specifika riktlinjer gällande läkemedelsbehandling till gravida kvinnor och barn

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– iaktta omvårdnadsåtgärder genom deltagande observation av erfarna sjukskötare samt explicit reflektera över vad som sker och vart det leder
– kritiskt analysera och bedöma den vård som planeras och förverkligas i relation till evidensbaserad omvårdnad
– relatera till forskning, utveckling och ledarskap genom att uppvisa kunskap om områdets (primärvårdskontext och specialsjukvård med särskild fokus på kvinnor och barn samt patienter som lider av psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning) vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings-och utvecklingsarbete

Handledning och undervisning
– tillämpa lärande och kommunikation i konkreta patientsituationer
– utveckla de pedagogiska verktygen och strategierna för att hantera patientundervisning
– stödja patienten att nyttja sina hälsoresurser och vidta omvårdnadsåtgärder samt följa upp
och utvärdera vården inom kontexten kvinnor, barn och familj och/eller inom psykiatrisk
vårdkontext och/eller inom primärhälsovård inkl. personer som lider av funktionsnedsättning

Främjande av hälsa och funktionsförmåga
– tillämpa teoretisk kunskap om riskfaktorer för försämrad hälsa, sjukdom, funktions- och arbetsförmåga för att identifiera och förebygga riskfaktorer samt ingripa i ett tidigt stadium
– tillämpa teoretisk kunskap om faktorer som orsakar hälsoproblem (ANDTS, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor riktat mot övervikt och/eller ätstörningar samt våld) för att identifiera, förebygga och ingripa där behov föreligger
– tillämpa teoretisk kunskap om hälsoresurser, risk- och friskfaktorer och hälsofaktorer samt reflektera över hur inre och yttre faktorer främjar respektive hindrar hälsa
– tillämpa teoretiska kunskaper rörande folksjukdomar, folkhälsa och folkhälsoarbete/folkhälsovetenskap i det dagliga omvårdnadsarbetet

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård och
Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– samverka med andra professioner och verksamheter för att patienter ska uppnå förbättrad hälsa
– se hälsofrämjande som föremål för all hälso- och sjukvård och verka hälsofrämjande i sitt arbete oberoende kontext och vårdsituation

Verksamhetsförlagd utbildning 18 sp inkl. VFU-uppgift
Kursen är indelad i två moment
Moment 1: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs inom
– mödrahälsovård och kvinnosjukdomar
– barnhälsovård och barnsjukvård
– primärhälsovård (t.ex. hemsjukvård, hälsocentral, skolhälsovård)
– psykiatrisk vård och omvårdnad
Moment 2: Teoretiskt arbete kopplat till verksamhetsförlagd utbildning (VFU-uppgift)

I kursen tillämpas teoretiska kunskaper i hälsofrämjande och förebyggande arbete inom primärhälsovård och specialsjukvård samt vård och rehabilitering. Kursen fördjupar kvinnors och barns hälsa ur ett omvårdnads- och ett folkhälsovetenskapligt perspektiv (såsom det salutogena perspektivet och hälsans ursprung, fokus på människors hälsoresurser samtidigt som eventuella risker för sjukdom beaktas, coping som strategi för att hantera stress och krav och för att bibehålla hälsa) samt psykisk ohälsa på individ och samhällsnivå. Vidare tillämpas omvårdnadsteorier som stöd i vårdarbetet, omvårdnads-/vårdprocessen, bedömning och iakttagelse av vårdbehov, omvårdnadsåtgärder och uppföljning utifrån patientens (kvinnans, barnets och familjens och/eller personen som lider av psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning) behov, evidensbaserat vårdande och vårdarbete, etisk medvetenhet, kommunikation och bemötande. Inom kursen tränas förmågan att planera, övervaka, följa upp samt ansvara vid undersökningar och behandlingar inom de olika vårdkontexten.
Kursen berör forskning, utveckling och ledarskap inom mödra(hälso)vård och kvinnosjukdomar, barnhälsovård och barnsjukvård samt inom psykiatrisk vårdkontext.
I kursen ingår teoretiskt arbete kopplat till verksamhetsförlagd utbildning.

Obligatorisk närvaro i handlednings- och reflektionstillfällen som anordnas enskilt eller i grupp
under kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart. För närvaro under
verksamhetsförlagd utbildning, se gällande kvalitetslednings-dokument.

Tvågradig skala (Godkänd/Underkänd)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Aktivt deltagande i verksamhetsförlagd utbildning och reflektionstillfälle. Inlämning
av teoretiskt arbete och/eller VFU-dagbok. För bedömning av verksamhetsförlagd utbildning, se
gällande kvalitetsledningsdokument.

Allgulander, C. (2019). Klinisk psykiatri. (4. uppl., även äldre upplaga kan användas) Lund: Studentlitteratur.

Borgfeldt, C., Åberg A., Anderberg, E., & Andersson, U-B. (2010). Obstetrik och gynekologi. (4., [uppdaterade] uppl. eller senare) Lund: Studentlitteratur.

Brunt. D., & Hansson, L. (2014). Att leva med psykisk funktionsnedsättning – livssituation och effektiva vård- och stödinsatser (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Del II: Kapitel: Stigma; Empowerment och brukarinflytande; Boende; Vardagslivet; Livskvalitet och psykisk funktionsnedsättning; Behov av vård och stöd; Socialt nätverk; Familjens situation. Del III: Kapitel: Samsjuklighet- psykisk ohälsa och substansberoende; Samsjuklighet – psykisk och fysisk ohälsa.

Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. (5. uppl., även tidigare upplagor kan användas). Stockholm: Natur och kultur.

Dahlberg, K. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Kapitel: En tillämpning av den vårdvetenskapliga strukturen inom psykiatrisk vård. (övriga sidor bredvidläsningslitteratur)

Edwinson Månsson, M., & Enskär, K. (red.). (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F., & Öhlen, J. (red.). (2019). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Familj och sociala relationer; Från barn till ungdom – den växande människans omvårdnadsbehov; Vuxet vardagsliv; Kulturell mångfald; Hälsobegreppet – synen på hälsa och sjuklighet; Livsstil och hälsa; Vårdrelationer – en empirisk belysning.

Holm Ivarsson, B. (2016). MI, motiverande samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården (3. uppl.). Stockholm: Gothia förlag

Klang Söderkvist., B. (red.). (2018). Patientundervisning (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur

Kostenius, C., & Lindqvist, AK. (2006). Hälsovägledning. Från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur

Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E., & Sundelin, C. (2016). Barnhälsovård: att främja barns hälsa. (6. uppl.) Stockholm: Liber

Nordeng, H., & Spigset, O. (red.). (2013). Farmakologi och läkemedelsanvändning. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Läkemedel vid psykiska sjukdomar; Läkemedelsanvändning i gynekologi och obstetrik samt vid bröstcancer; Barn och läkemedel; Missbruk av läkemedel och berusningsmedel.

Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. (4. uppl., eller föregående upplaga) Stockholm: Liber, (264s)
alternativt
Orth-Gomér, K., & Perski, A. (red.). (2008). Preventiv medicin. Teori och praktik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Att påverka individer- om förnuft, känsla och motivation i människors val av livsstil; Lokala interventionsstrategier: hur påverkar man hela samhället; Att stärka det sociala stödet

Rindstedt, C. (2013). Barn möter vården. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal. Professionalitet och medmänsklighet. Lund: Studentlitteratur

Sjögren, R. (red.). (2008). Rättspsykiatriskt vårdande: vårdande av lagöverträdare med psykisk ohälsa. Lund: Studentlitteratur

Skärsäter, I. (red.). (2019). Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå. (3. uppl., även äldre upplaga kan användas) Lund: Studentlitteratur

Syrén, S., & Lützén, K. (red.). (2012). Att leva med psykisk ohälsa: ett närståendeperspektiv. Lund: Studentlitteratur

Tveiten, S. (2018). Hälsopedagogik. Lund: Studentlitteratur

Aktuell lagstiftning.

Övrigt aktuellt material: artikelsamling, forskningsrapporter.

Samtliga kurser från termin 1-4 samt visat grundläggande kunskaper i kursen Hälsofrämjande arbete

Kursvitsord noteras i studiekort.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Teoretiskt arbete kopplat till VFU.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav ska vara godkända inom de senaste fem åren.