Sjukskötare – Psykiatriska sjukdomstillstånd ur ett omvårdnads- och medicinskt perspektiv

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:

Personcentrering och Etik och professionalitet i vården
– utforma psykiatrisk omvårdnad efter patienters behov och livssituation med hjälp av relationen, samspelet och kommunikationen
– reflektera över och aktivt motverka fördomar, diskriminering och utanförskap i relation till psykisk ohälsa och missbruk
– diskutera sårbarhet som begrepp och fenomen i människans liv samt människors förutsättningar att möta livet, stress, svårigheter och belastningar

Klinisk vård
– redogöra för patofysiologi, symtom och tecken, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid vanligt förekommande psykiatriska funktionsnedsättningar och vid missbruk
– redogöra för vanligen använd psykofarmaka och dess effekter och eventuella biverkningar som en del i patientens helhetsvård
– inse betydelsen av samsjuklighet dvs. ömsesidig påverkan mellan psyke och soma

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– relatera till lagar, författningar och riktlinjer inom hälso- och sjukvård med speciell fokus på psykiatrisk vård och omvårdnad liksom riktlinjer och specifik omvårdnad i samband med tvångsvård

Handledning och undervisning
– identifiera vilken kunskap patient och anhöriga/närstående behöver för att hantera psykisk funktionsnedsättning samt för att lära sig nya sätt att hantera svårigheter

Främjande av hälsa och funktionsförmåga
– redogöra för allmän psykiatrisk omvårdnad (hälsoresurser och hälsohinder, omvårdnadsbehov och omvårdnadshandlingar och -aktiviteter), vård och stöd vid psykisk funktionsnedsättning och vid missbruk

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård och Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– identifiera psykisk ohälsa oavsett var i vårdkedjan patienten befinner sig så att adekvat hjälp erhålls
– känna till och förstå medicinska, psykologiska och sociala insatser som komplement till omvårdnadsinsatserna

Kursen omfattar patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid vanligt förekommande psykiatriska störningar (ångestsyndrom, affektiva syndrom, schizofreni, konfusion, drogrelaterade syndrom, personlighetsstörningar, ätstörningar, suicid). Kursen omfattar också att bemöta patienter som uppträder hotfullt eller våldsamt, tvångsvård, kris och krishantering samt handledning, teamarbete och motiverande samtal. Kursen berör omvårdnadsprocessen med för psykiatrisk omvårdnad centrala omvårdnadshandlingar och aktiviteter, vårdplanering och dokumentation samt etiska och juridiska spörsmål. I kursen ingår aktuell klinisk vårdforskning inom psykiatrisk kontext. I kursen studeras 0,5 sp tillämpad farmakologi (psykofarmaka).

Obligatorisk närvaro vid introduktion, seminarier och studiebesök.
Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i
samband med kursstart.

VG, G (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Skriftliga uppgifter. Tentamen.

Allgulander, C. (2019). Klinisk psykiatri. (4., [uppdaterade] uppl., även äldre upplaga kan användas) Lund: Studentlitteratur

Alligood, M.R., & Marriner-Tomey, A. (red.). (2014). Nursing Theorists and their work. (8. ed. eller senare) St. Louis: Elsevier. Kapitel: Phil Barker Tidal Model of Mental health recovery.

Barker, P. (2001). The tidal model: the lived-experience in person-centred mental health nursing care. Nursing Philosophy, 2(3), 213–223

Barker, P., & Poppy Buchanan-Barker, P. (2011). Myth of mental health nursing and the challenge of recovery. International Journal of Mental Health Nursing. 20(5), 337–344

Brunt. D., & Hansson, L. (2014). Att leva med psykisk funktionsnedsättning – livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur. Del II: Kapitel: Stigma; Empowerment och brukarinflytande; Boende; Vardagslivet; Livskvalitet och psykisk funktionsnedsättning; Behov av vård och stöd; Socialt nätverk; Familjens situation. Del III: Kapitel: Samsjuklighet- psykisk ohälsa och substansberoende; Samsjuklighet – psykisk och fysisk ohälsa.

Hälsobyn. (u.å.). https://www.terveyskyla.fi/sv

Nordeng, H., & Spigset, O. (red.). (2013). Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Läkemedel vid psykiska sjukdomar; Missbruk av läkemedel och berusningsmedel.

Sjögren, R. (red.). (2008). Rättspsykiatriskt vårdande: vårdande av lagöverträdare med psykisk ohälsa. Lund: Studentlitteratur

Skärsäter, I. (red.). (2019). Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå. (3. uppl., även äldre upplaga kan användas) Lund: Studentlitteratur

Skärsäter, I. (2019). Psykisk ohälsa. I A. Edberg, & H. Wijk (red.), Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Syrén, S., & Lützén, K. (red.). (2012). Att leva med psykisk ohälsa: ett närståendeperspektiv. Lund: Studentlitteratur

Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (red.). (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Kapitel: Phil Barkers ”tidvattenmodell” – ett sökande efter personen.

Lagstiftning:
Landskapslag (2011:114) om hälso- och sjukvård Ålands lagsamling. [www] Hämtad 15.05.2020 http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/l_halso_och_sjukvard_halsoskydd_och_djurskydd_2012.pdf

Hälso- och sjukvårdslag (30.12.2010/1326) Finlands författningssamling. [www] Hämtad 15.05.2020 https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2010/20101326

Lag om patientens ställning och rättigheter (17.08.1992/785). Finlands författningssamling. [www] Hämtad 15.05.2020 http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1992/19920785

Landskapslag (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter. Ålands lagsamling.
Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter. Ålands lagsamling. [www] Hämtad 15.05.2020 http://old.regeringen.ax/.composer/upload/modules/lagar/afs2013_nr124.pdf

Mentalvårdslag (14.12.1990./1116). Finlands författningssamling. [www] Hämtad 15.05.2020 https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1990/19901116

Lag om ändring av mentalvårdslagen (20/2006). Finlands författningssamling. [www] Hämtad 15.05.2020 https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2016/20160020

Socialvårdslag (30.12.2014/1301). Finlands författningssamling. [www] Hämtad 15.05.2020 https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2014/20141301

Övrigt aktuellt material: artiklar, forskning.
Referenslitteratur:
Lindström, U.Å. (1994). Psykiatrisk vårdlära. (2. uppl.) Stockholm: Liber. Kap. 4 – 10, (100 s.)

Ottosson, J. (2015). Psykiatri. (8., [uppdaterade] uppl., även tidigare upplagor kan användas) Stockholm: Liber

Ottosson, J. (2005). Psykiatrisk etik. (1. uppl.) Stockholm: Liber

Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal: professionalitet och medmänsklighet. Lund: Studentlitteratur

Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Wiklund Gustin, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur

Wiklund Gustin, L. (2019). Vårdande vid psykisk ohälsa: på avancerad nivå. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (red.). (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Samtliga kurser från termin 1-4.

Kursvitsord noteras i studiekort.

Föreläsningar. Självstudier/grupparbete. Webbaserade föreläsningar. Seminarier. Tentamen. Studiebesök.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav ska vara godkända inom de senaste fem åren