Sjukskötare – Den äldre människan

Efter avslutad kurs ska studerande kunna
– redogöra för det normala åldrandet och hur transitioner påverkar åldrandet
– redogöra för åldrandet som mognad och inre styrka i åldrandet
– beskriva hur självständighet och beroende tar sig uttryck i åldrandet
– motivera för betydelsen av aktivitet och rörelse samt social kontakt för äldres hälsa och livskvalitet
– definiera begreppet ageism och identifiera uttryck för ageism i samhället och i omvårdnad
– redogöra för äldre personers förhöjda risk för utsatthet för övergrepp och våld samt strategier för att förebygga och bemöta våldsutsatta äldre personer
– värdera risker med rutinmässig omvårdnad och behandlingar av äldre patienter
– förklara åldrandeprocessens inverkan på läkemedelsbehandling samt dess inverkan på äldres hälsa och livskvalitet
– identifiera läkemedelseffekter och biverkningar hos äldre personer
– motivera betydelsen av tvärprofessionell och personcentrerad omvårdnad för äldre personer
– planera en hälsofrämjande interaktiv session inom Äldreomsorg på distans

Det normala åldrandet. Transitioner i åldrandet. Åldrandet och samhället (ageism). Åldrandet som mognad och utveckling (intergration/förtvivlan, gerotranscendens) samt inre styrka i åldrandet (resiliens,Selction, optimisation, compensation (S.O.C), Känsla av sammanhang (KASAM), transcendens). Självständighet och beroende. Aktivitet och rörelsens betydelse. Äldre personers risk för utsatthet för övergrepp och våld. Risker vid rutinmässig omvårdnad och behandlingar. Äldre personer och läkemedelsbehandling. Tvärprofessionell och personcentrerad omvårdnad för äldre. E-hälsa och Äldreomsorg på distans.

Obligatorisk närvaro vid introduktion till kursen.
Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

VG, G (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Skriftlig uppgift. Uppgiften diskuteras och reflekteras över i ett seminarium.

Edvardsson, D. (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik.(1. uppl.)Lund: Studentlitteratur. Kap.1-6. (59s). Bibliotekskatalogen
Erikson, E.H. & Erikson, J.M. (2004). Den fullbordade livscykeln. (3. utg.) Stockholm: Natur och kultur. Kap. 3, 5,6 och 7. (65 s). Bibliotekskatalogen
Norberg, A., Lundman, B. & Santamäki Fischer, R. (red) (2012). Det goda åldrandet. Lund: Studentlitteratur. Kap: 1,4,6,8,9,10,11 (120 s). Bibliotekskatalogen
Gard, G. & Melander Wikman, A. (red.) (2012). E-hälsa: innovationer, metoder, interventioner och perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (280s) Kap:1, 9, 10 ( 52 s). Bibliotekskatalogen
Nordeng, H. & Spigset, O. (2009). Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. s. 393-400 (1 0s). Bibliotekskatalogen
Referenslitteratur:
Eriksson, E.H. (2004). Den fullbordade livscykeln. (3. utg.) Stockholm: Natur och Kultur. Bibliotekskatalogen
Edvardsson, D.(2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bibliotekskatalogen
Karppi, M., Tuominen, H., Eskelinen, A., Santamäki Fischer, R. & Rasu A. (Eds.). (2013). Active ageing online. Interactive Distance Services for the Elderly on Baltic Islands. VIRTU Project 2010-2013. Reports from Turku university of applied sciences 155. Turku: Turku University of Applied Sciences. Bibliotekskatalogen
Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.). (2010). Geriatrisk omvårdnad. God omsorg och vård till den äldre. Stockholm: Liber. Bibliotekskatalogen

Samtliga kurser i termin 1

Kursvitsord noteras i studiekort. Vitsordet – U, G, VG. Vid validering används vitsordet Godkänd.

Föreläsningar, självstudier, inlämningsuppgift och reflekterande seminarium.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav ska vara godkända inom de senaste fem åren.