| Lärandemål |
Personcentrering
– relatera till vikten av personcentrerad vård i samband med omvårdnad av patienter med långvariga sjukdomstillstånd
– relatera till vikten av patient och/eller närstående som aktiva deltagare i sin egen vård
– identifiera patientens upplevelse av hälsa och sjukdom
– visa omsorg och respekt för patientens självbestämmande, integritet, sociala och kulturella situation; visa öppenhet, mod och hänsyn till olika värderingar
Etik och professionalitet i vården
– identifiera etiskt svåra situationer i vård av äldre och patienter med långvariga sjukdomstillstånd
– identifiera situationer där åldersdiskriminering kommer till uttryck i vården
Ledarskap och företagande
– ge exempel på sjukskötarens ansvar i vården av den multisjuka äldre patienten
– planera, organisera och fördela arbetsuppgifter knutet till en eller ett par patienter
– visa handlingsberedskap; ta egna initiativ i samråd med handledare och visa intresse och förmåga att inhämta relevant information i det patientnära arbetet
– visa förmåga till samarbete med olika yrkesgrupper
– visa förmåga till självkritik, inse egna styrkor och utvecklingspotential, visa ansvar för eget lärande och utveckling samt visa noggrannhet, pålitlighet och omdöme
Klinisk vård
– tillämpa teoretiska kunskaper kring åldrandet och långvariga sjukdomstillstånd
– ge exempel på vanligt förekommande fysiska och psykiska reaktioner i samband med långvariga sjukdomstillstånd
– tillämpa basala hygienrutiner i aktuellt kontext
– bedöma behov av omvårdnad, planera och prioritera, genomföra, följa upp, dokumentera och utvärdera omvårdnadsåtgärder i samråd med patienten och/eller närstående (omvårdnadsprocessen)
– genomföra grundläggande bedömning av patienters kommunikationsförmåga och medvetandegrad, aktivitet, smärta, trötthet, vila och sömn
– genomföra grundläggande bedömning av och omvårdnadsaktiviteter i relation till medvetandepåverkan, oro, förvirring, yrsel; aktivitet, rörlighet; mag-tarmkanalen (diarré, förstoppning, fecesinkontinens); urinvägarna (urinretention, urininkontinens)
– genomföra vårdtekniska moment enligt rådande föreskrifter såsom venprovtagning och katetrisering samt förutse komplikationer och eventuella felkällor
– beskriva läkemedelsbehandling av den äldre patienten och vid långvariga sjukdomstillstånd, samt verkställa läkemedelsordinationer på ett korrekt sätt och med patientsäkerhet i fokus
Evidensbaserat arbete och beslutsfattande samt Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– använda sig av strukturerad datainsamling som grund för planering av patientens vård; VIPS, SBAR och skattningsskalor som ett led i att öka patientsäkerheten
– hantera situationer som kan äventyra säkerheten,t.ex. smittrisker, fallrisker, komplikationer, förväxlingar och vb genomföra avvikelserapportering
– ange lagstiftning och direktiv som är kopplat till dokumentation samt patientens ställning och rättigheter
– beskriva aktuella kvalitetsrekommendationer gällande vård och omsorg av äldre personer
– beskriva på vilket sätt kunskap om vårdvetenskapliga begrepp såsom vila, ensamhet, försoning, hopp, livskraft och livshållning kan tillämpas i vården samt vilken betydelse denna typ av kunskap kan ha i vården av den multisjuka äldre personen
Handledning och undervisning samt Främjande av hälsa och funktionsförmåga
– samtala, lyssna aktivt, ställa frågor samt ta del av och beakta patientens berättelse
– informera patienter och närstående vid omvårdnadshandlingar, undersökningar och behandlingar
– undervisa patienter och närstående i relation till långvariga sjukdomstillstånd, med utgångspunkt i motiverande samtal och empowerment
– identifiera behov av prevention och rehabilitering relaterat till den äldre patienten med långvariga sjukdomstillstånd
Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– beskriva servicestrukturen inom social- och hälsovård i relation till den äldre människan, inkl. organisering av social- och hälsovårdstjänster (offentliga, privata och tredje sektorn)
– samverka med olika instanser inom vård och omsorg
|
| Kurslitteratur och studiematerial |
Dahlborg, E. (Red). (2019). Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne. (3. uppl., tidigare upplagor kan användas). Studentlitteratur.
Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Theorell-Ekstrand, I. (2021). VIPS-boken. Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet (3. uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur.
Ehrenberg, A., Wallin, L., & Edberg, A. (Red.). (2019). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling (3. uppl.). Studentlitteratur.
Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. (u.å.). http://www.fyss.se/
Social- och hälsovårdsministeriet. (2014). Upprättandet och hantering av journalhandlingar. Handbok för hälso- och sjukvården (2014/20). http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/70337/URN_ISBN_978-952-00-3544-0.pdf
Nordeng, H., & Spigset, O. (Red.). (2020). Farmakologi och läkemedelsanvändning (3. uppl., tidigare upplagor kan användas). Studentlitteratur. Kap: Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar; Läkemedel vid diabetes och sjukdomar i endokrina organ; Läkemedel vid sjukdomar i rörelseapparaten; Äldre och läkemedel; Läkemedel vid smärtor.
Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal: professionalitet och medmänsklighet. Studentlitteratur.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken (2. uppl.). Studentlitteratur.
Vårdhandboken. https://www.vardhandboken.se/ Kap.: Blodprov, venös provtagning; Kateterisering av urinblåsa.
Aktuell lagstiftning:
Landskapslag (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter; Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar (30.3.2009/298); Landskapslag (2019:9) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen tillämpas på sådan myndighetsbehandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad; Landskapslag (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet är tillämplig på bland annat landskapets myndigheter.
|