Sjukskötare – Den äldre människan och långvariga sjukdomstillstånd

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:
Personcentrering
– ringa in varför åldrandet kan uppfattas olika av olika personer (heterogenitet i åldrandet) och vad detta kan ha för betydelse i vården
– redogöra för betydelsen av personcentrering i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd

Etik och professionalitet i vården
– definiera begreppet ålderism/ageism
– ge en bild av synen på äldre personer och åldersdiskriminering i samhället
– identifiera etiskt svåra situationer som förekommer i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd
– beskriva vad är trygghet, integritet, självbestämmande och välmående i den äldre människans liv

Ledarskap och företagande
– beskriva sjukskötarens ansvar/roll i vården av den multisjuka äldre patienten och personer med långvariga sjukdomstillstånd
– beskriva sjukskötarens betydelse i utvecklingen av intra- och interprofessionellt samarbete

Klinisk vård
– beskriva det “normala” åldrandet (gerontologi) ur biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv
– definiera begreppen psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning i åldrandet och hur dessa kan påverka åldrandet
– redogöra för grundprinciper och särskilda överväganden vid läkemedelsbehandling av den äldre personen
– redogöra för vanligt förekommande långvariga sjukdomstillstånd och omvårdnadsproblem i samband med dessa

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– redogöra för kliniska riktlinjer inklusive metoder och verktyg (ex. FYSS) efter bästa kunskapsläge (evidens)
– under handledning använda forskning och utveckla förmågan att värdera och bedöma en källas tillförlitlighet (källkritik)

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– redogöra för vad och varför gör val och beslut med hjälp av riktlinjer/kvalitetsrekommendationer (ex. Vårdhandboken, God medicinsk praxis, Hotus rekommendationer)
– redogöra för generella riskfaktorer hos äldre och/eller personer med långvariga sjukdomstillstånd
– identifiera vad dokumentera och varför i samband med vårdplanering

Främjande av hälsa och funktionsförmåga samt Handledning och undervisning
– beskriva folkhälsoutmaningar relaterat till den äldre befolkningen
– ge exempel på rekommendationer gällande sunda levnadsvanor och visa på kopplingen till att förebygga ohälsa och upprätthålla livskvalitet
– redogöra för metoder som stödjer förändring vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– definiera begreppet “äldre” utifrån rådande lagstiftning
– beskriva servicestrukturen inom social- och hälsovård
– redogöra för äldre personers möjligheter och rättigheter att få hjälp att föra sin talan inom socialvården och hälso- och sjukvården, inklusive juridiska former för att företräda en annan person
– redogöra för riktlinjer som gäller i samband med hemsjukvård liksom stödinsatser vid omvårdnad i hemmet
– redogöra för begreppet geroteknologi och hur teknologi kan bidra till en god vård av äldre personer

Moment 1 (1,5sp). Den äldre människan. Gerontologi.
Moment 2 (4,5sp). Långvariga sjukdomstillstånd.
Moment 3 (1,5sp). Praktiska övningar relaterade till ovanstående moment.

Gerontologi. Biologiskt, psykologiskt och socialt åldrande. Styrkor och sårbarhet i relation till åldrandet, inkl. förmågan att hantera motgångar i åldrandet. Innebörden av ageism i samhället och för den äldre personen.
Äldrelag för Åland. Organisation av social- och hälsovårdstjänster (offentliga, privata och tredje sektorn inkl. närståendevård) samt kvalitetsrekommendationer gällande vård och omsorg av den äldre personen.
Omvårdnadsproblem relaterat till kommunikation (syn/hörsel/tal/annat modersmål/bildningsbakgrund/kognitiv förmåga); medvetandepåverkan, oro, förvirring, yrsel (inkl. fall); trötthet, vila och sömn; mag- tarmkanalen (diarré, förstoppning, fecesinkontinens); urinvägarna (urinretention, urininkontinens); smärta (inkl. grundläggande smärtfysiologi). Psykisk ohälsa bland äldre. Våld, tvång och begränsande åtgärder inom äldrevården. Långvariga sjukdomstillstånd (ateroskleros, hypertoni, hyperlipidemi, cerebrovaskulär sjukdom, diabetes, funktionsstörning i tyreoidea och paratyreoidea, osteoporos, artros, prostatahyperplasi, demenssjukdom) samt tillämpad farmakologi. Rehabiliterande, hälsofrämjande och förebyggande omvårdnadsåtgärder. Dokumentation.

Obligatorisk närvaro vid arbete med patientfall, gruppträffar, seminarium och simulatorövningar. Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

1-5 (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Bedömningskriterier
Tillfredsställande insikter (1-2) förutsätter att den studerande har kunskaper i enlighet med lärandemålen i kursen – se ovan Lärandemål.
Goda insikter (3-4) förutsätter att den studerande har kunskaper av sådan kvalitet att det är rimligt att anta att hen har förutsättningar att på god nivå uppfylla lärandemålen i kursen:
Personcentrering
– ge exempel på varför åldrandet kan uppfattas olika av olika personer (heterogenitet i åldrandet) och vad detta kan ha för betydelse i vården
– identifiera betydelsen av personcentrering i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd

Etik och professionalitet i vården
– exemplifiera ålderism/ageism
– reflektera över synen på äldre personer och åldersdiskriminering i samhället
– identifiera etiskt svåra situationer som förekommer i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd, samt med hjälp av teori/modeller analysera och motivera sina ståndpunkter
– urskilja vad är trygghet, integritet, självbestämmande och välmående i den äldre människans liv i en specifik vårdsituation

Ledarskap och företagande
– reflektera över sjukskötarens ansvar/roll i vården av den multisjuka äldre patienten och personer med långvariga sjukdomstillstånd
– differentiera sjukskötarens betydelse i utvecklingen av intra- och interprofessionellt samarbete

Klinisk vård
– förutse det “normala” åldrandet (gerontologi) ur biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv
– reflektera över begreppen psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning i åldrandet och hur dessa kan påverka åldrandet
– tillämpa grundprinciper och särskilda överväganden vid läkemedelsbehandling av den äldre personen
– identifiera vanligt förekommande långvariga sjukdomstillstånd och omvårdnadsproblem i samband med dessa

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– använda kliniska riktlinjer inklusive metoder och verktyg (ex. FYSS) efter bästa kunskapsläge (evidens)
– använda forskning och utveckla förmågan att värdera och bedöma en källas tillförlitlighet (källkritik)

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– reflektera över vad och varför gör val och beslut med hjälp av riktlinjer/kvalitetsrekommendationer (ex. Vårdhandboken, God medicinsk praxis, Hotus rekommendationer)
– identifiera generella riskfaktorer hos äldre och/eller personer med långvariga sjukdomstillstånd
– visa vad dokumentera och varför i samband med vårdplanering

Främjande av hälsa och funktionsförmåga samt Handledning och undervisning
– identifiera vanliga folkhälsoutmaningar relaterat till den äldre befolkningen
– använda på rekommendationer gällande sunda levnadsvanor och visa på kopplingen till att förebygga ohälsa och upprätthålla livskvalitet
– peka ut metoder som stödjer förändring vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– reflektera över begreppet “äldre” utifrån rådande lagstiftning
– reflektera över servicestrukturen inom social- och hälsovård
– relatera till äldre personers möjligheter och rättigheter att få hjälp att föra sin talan inom socialvården och hälso- och sjukvården, inklusive juridiska former för att företräda en annan person
– reflektera över riktlinjer som gäller i samband med hemsjukvård liksom stödinsatser vid omvårdnad i hemmet
– identifiera begreppet geroteknologi och hur teknologi bidrar till en god vård av äldre personer

Utmärkta insikter (5) förutsätter att den studerande har kunskaper av utmärkt kvalitet och uppfyller med mycket god marginal de lärandemål som är uppställda för kursen:
Personcentrering
– motivera varför åldrandet kan uppfattas olika av olika personer (heterogenitet i åldrandet) och vad detta kan ha för betydelse i vården
– försvara betydelsen av personcentrering i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd

Etik och professionalitet i vården
– sammanfatta synen på begreppet ålderism/ageism
– värdera synen på äldre personer och åldersdiskriminering i samhället
– ta ställning till etiskt svåra situationer som förekommer i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd, samt med hjälp av teori/modeller analysera och motivera sina ståndpunkter
– motivera vad är trygghet, integritet, självbestämmande och välmående i den äldre människans liv

Ledarskap och företagande
– försvara sjukskötarens ansvar/roll i vården av den multisjuka äldre patienten och personer med långvariga sjukdomstillstånd
– värdera sjukskötarens betydelse i utvecklingen av intra- och interprofessionellt samarbete

Klinisk vård
– bedöma det “normala” åldrandet (gerontologi) ur biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv
– jämför hur psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning kan påverka åldrandet
– försvara grundprinciper och särskilda överväganden vid läkemedelsbehandling av den äldre personen
– jämföra vanligt förekommande långvariga sjukdomstillstånd och omvårdnadsproblem i samband med dessa

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– motivera kliniska riktlinjer inklusive metoder och verktyg (ex. FYSS) efter bästa kunskapsläge (evidens)
– ta ställning till forskning och utveckla förmågan att värdera och bedöma en källas tillförlitlighet (källkritik)

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– kritiskt granska vad och varför gör val och beslut med hjälp av riktlinjer/kvalitetsrekommendationer (ex. Vårdhandboken, God medicinsk praxis, Hotus rekommendationer)
– jämföra generella riskfaktorer hos äldre och/eller personer med långvariga sjukdomstillstånd
– motivera vad dokumentera och varför i samband med vårdplanering

Främjande av hälsa och funktionsförmåga samt Handledning och undervisning
– jämföra vanliga folkhälsoutmaningar relaterat till den äldre befolkningen
-motivera rekommendationer gällande sunda levnadsvanor och visa på kopplingen till att förebygga ohälsa och upprätthålla livskvalitet
– jämföra metoder som stödjer förändring vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– sammanfatta begreppet “äldre” utifrån rådande lagstiftning
– sammanfatta servicestrukturen inom social- och hälsovård
– ta ställning tilläldre personers möjligheter och rättigheter att få hjälp att föra sin talan inom socialvården och hälso- och sjukvården, inklusive juridiska former för att företräda en annan person
– motivera riktlinjer som gäller i samband med hemsjukvård liksom stödinsatser vid omvårdnad i hemmet
– sammanfatta begreppet geroteknologi och hur teknologi bidrar till en god vård av äldre personer

Aldskogius, H. & Rydqvist, B. (2018). Den friska människan. Anatomi och fysiologi. Liber. Kap: Det friska åldrandet.

Blomqvist, K., Edberg, A., Ernsth Bravell, M. & Wijk, H. (Red.). (2017). Omvårdnad & äldre. Studentlitteratur. Kapitel: Åldrandets olika dimensioner; Äldres hälsa och välbefinnande; Den förändrade kroppen, Avsnitt: Personcentrerade möten med äldre, Att åldras – vad innebär det, Besvär, symtom och tecken, När saker och ting ställs på sin spets.

Ekwall, A. & Jansson, A. (Red.). (2022). Omvårdnad & medicin (2. uppl.). Studentlitteratur. Kapitel: Initial bedömning och grundläggande undersökningar; Risk för ohälsa; Läkemedel; Blodtrycket och dess komplikationer; Neurologiska sjukdomar: demenssjukdomar; Stroke; Endokrina sjukdomar: hypertyreos, hypotyreos, hyperparatyreoidism; Diabetes mellitus; Mag-tarmsjukdomar: diarré, förstoppning, avföringsinkontinens; Reumatiska sjukdomar och osteoporos: degenerativ ledsjukdom/artros, osteoporos.

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. http://www.fyss.se/

Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: samtal om levnadsvanor i vården. Natur & kultur. Kapitel: Ohälsosamma levnadsvanor dödar flest; Utbredning av ohälsosamma levnadsvanor; Otillräcklig fysisk aktivitet; Ohälsosamma matvanor; Metabola fysiologiska riskfaktorer.

Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (FFS 28.12.2012/980). https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120980?search%5Btype%5D=pika&search%5Bpika%5D=28.12.2012%2F980

Läkemedelsboken. Läkemedelsbehandling hos äldre.
http://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedelsbehandling_hos_aldre.html

Nordeng, H. & Spigset, O. (2020). Farmakologi och läkemedelsanvändning (3. uppl., tidigare upplagor kan användas). Studentlitteratur. Kapitel: Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar; Läkemedel vid diabetes och sjukdomar i endokrina organ; Läkemedel vid sjukdomar i rörelseapparaten; Äldre och läkemedel; Läkemedel vid smärtor

Snellman, F. (2021). Ålderism som samhällsfenomen : Definitioner, konsekvenser för hälsa och igenkänning i gränslandet mellan individers vardag och vetenskap. I H. Jönson (Red.), Perspektiv på ålderism (pp. 270–288). https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/90527736/Perspektiv_pa_a_lderism.pdf
Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund. (2020). Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023. Målet är ett äldrevänligt Finland. (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2020:30). https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162456

Svenskt demenscentrum. http://www.demenscentrum.se. Avsnitt: Demens ABC samt Nollvision

Vårdhandboken. http://www.vardhandboken.se . Avsnitt: Afasi, dysartri, dysfagi – vård och bemötande; Analinkontinens – vård och behandling; Bemötande av personer med funktionsnedsättning; Bemötande i vård och omsorg, transkulturellt perspektiv; Blåsövervakning vid sjukhusvård; Fallprevention; Förstoppning; Hörselnedsättning och rehabilitering; Lavemang; Orörlighet, komplikationer; Urininkontinens.

Wiklund Gustin, L. & Asp. M. (Red.). (2022). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (3. uppl., tidigare upplagor kan användas). Studentlitteratur. Kapitel: Vila.

Ålands landskapsregering (2023). Ett äldrevänligt Åland – Program för landskapsregeringens äldrepolitik 2023–2030.
https://www.regeringen.ax/sites/default/files/attachments/guidedocument/Aldrepolitiskt_program_2023.pdf

Äldrelag för Åland (ÅFS 2020:9). Ålands författningssamling. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2020_nr9.pdf samt Tillämpningsguide Äldrelag för Åland (2020:9) https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/tillamningsguide_aldrelag_for_aland_2020-9_040320.pdf

Biografi/skönlitterär bok enligt anvisningar

Artikelsamling.

Godkänt vitsord i samtliga kurser termin 1 och Grunder i farmakologi eller kurs(er) med motsvarande ämnesinnehåll. Vidare krävs aktivt deltagande i Grundläggande omvårdnad.

Kursvitsord noteras i studiekort. Vitsordsskala 1-5 (Vid validering används vitsordet Godkänd).

Föreläsningar. Flippat klassrum. Basgruppsarbete. Seminarium. Simulatorövningar. Självstudier. Gruppexamination. Skriftlig individuell tentamen.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav skall vara godkända inom de senaste 5 åren.