Sjukskötare – Att värdera och använda teori - vetenskapligt skrivande och evidensbaserad omvårdnad

Etik och professionalitet i vården
– redogöra för/använda/diskutera etiska överväganden i relation till forskningsprocessen

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– läsa och kritiskt granska teorier samt föra ett resonemang kring val av teori/vårdteori som referensram i ett vetenskapligt arbete
– identifiera och söka material i lämpliga databaser samt sammanställa sökresultat
– kritiskt granska forskningsresultat med olika typer av kvalitativ respektive kvantitativ design inklusive genomföra kvalitetsgranskning och motivera studiers trovärdighet
– sammanställa översikter av vetenskaplig litteratur
– argumentera för val av forskningsområde och -problem samt formulera relevant och avgränsat syfte
– tillämpa metodkunskap för att planera studie; välja relevant studiedesign, planera urval, samla data, analysera datamaterial och sammanställa ett vetenskapligt resultat

Teori och teoribildning, utveckling av teorier (nivå och fokus), teorins bidrag till kunskap, utveckling och kliniskt arbete.
Kvantitativ och kvalitativ design och metoder, litteraturöversikt – modeller/tabeller för granskning och sammanställning. Forskningsprocessen: problemformulering, syfte och frågeställningar. Den akademiska texten, vetenskapligt skrivande och att skriva referenser – APA, paperpile. Forskningsetik.

Obligatorisk närvaro vid introduktion, handledning och seminarier.
Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i
samband med kursstart.

Tvågradig skala (Godkänd/Underkänd)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Grupparbete. Inlämningsuppgifter. Aktivt deltagande i seminarium.

Alligood, M. R. (Red.). (2021). Nursing theorists and their work (10.uppl. eller tidigare.). Elsevier/Mosby.

Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2020). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror (2. uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur.

Bidstrup Jörgensen, B. & Steenfeldt, V. Ö. (Red.). (2012). Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling. Liber.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.). Natur och Kultur.

Forskningsetiska delegationen. (2012). God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den i Finland http://www.tenk.fi/sites/tenk.fi/files/HTK_ohje_2012.pdf

Friberg, F. (Red.). (2022). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (4. uppl.). Studentlitteratur.

Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (Red.). (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3. uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur. (262s).

Henricson, M. (Red.). (2023). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom vård- och hälsovetenskap (3. uppl., tidigare upplagor kan användas). Studentlitteratur.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2021). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv (4. uppl.). Liber.

Polit, D. (2020). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (11. uppl., tidigare upplaga/-or kan användas). Wolters Kluwer.

Wiklund Gustin, L. & Asp, M. (Red.). (2022). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (3. uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur.

Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur och Kultur.

Willman, A. (Red.). (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4. uppl.). Studentlitteratur.

World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki – Ethical principles for medical research involving human subjects. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Artikelsamling och övrig relevant litteratur.

Samtliga kurser från termin 1-5. Samtliga obligatoriska förkunskapskrav ska vara godkända inom de senaste fem åren.

Kursvitsord noteras i studiekort.

Föreläsningar. Flippade klassrum. Tematräffar. Självstudier/grupparbete. Peer learning/peer review. Idéseminarium.